Och så jag då

Och så jag då

About Me

Martina
Stockholm, Sweden
Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Visa hela min profil
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
lördag 30 april 2011

Vad var det för en bacill?

Dotterns feber var som bortblåst i morse när hon vaknade!
Pigg och glad.

Om det inte var för den hemska feberyran som hon drabbades av så hade jag trott att febern bara var något jag fått för mig.

Jag hörde att hon lät i sin säng och gick in för att se om hon höll på att vakna.
Där låg hon på sidan med stora skräckslagna ögon, stirrandes på sina händer som hon höll en bit från ansiktet.

När jag försiktigt frågar henne hur hon mår, om hon har ont någonstans så ser jag att händerna, ja hela hon, darrar och så utropar hon:
Ta bort, jag vill inte ha nej nej vill inte...

Och så vidare.
Jag skopade upp henne i famnen och försökte lugna henne medans jag gick och hämtade en svalkande trasa som jag lade på hennes panna.
Hennes utrop och skräckslagna skrik fortsatte i kanske 20 minuter med några minuters orolig sömn ibland.

Jag satt med henne i famnen och sjöng lugnt för henne ett bra tag och sedan sov hon lugnt hela natten.

Det som jag vid tidigare tillfällen trott varit feberyra var ingenting annat än livliga drömmar i jämförelse med detta.
Att ens barn är skräckslagen utan att man kan göra något kändes verkligen så hemskt ända in i hjärteroten.

Jag drömde om det senare under natten och har det hela tiden som ett minne på ögonhinnan...

Usch! Vad gör man liksom?




Mammas hjärtegull!

Ett riktigt sliskigt röstfiskeinlägg!

Kära, kära medborgare!
Jag har en dröm. Att en gång få vara veckans blogg hos Apan.
Att få bli förföljd av henne en vecka (och av hennes läsare såklart), vilken underbar känsla.

Och ni kära läsare kan hjälpa mig med denna dröm! Jomenvisst kan ni det (även om ni kanske inte vill så tycker jag ni ska göra det faktiskt :-) !!

Gå in hos Apan och rösta på min blogg så skickar jag så många cyberkramar ni bara vill.

Lämna gärna en kommentar här om ni röstat så jag vet vart jag ska skicka era cyberkramar.

Inställt på grund av sjukdom.

Gick runt ganska bra under gårdagen men långpromenaden på kvällen blev inställd då dottern visade sig ha feber när vi kom hem från dagis.

Från början var hon ganska pigg och glad men ögonen blev blankare och blankare och till sist lade hon sig ner när hon tittade på Bolibompa och somnade på 2 röda redan 18.30. (Hon brukar sova vid 20-tiden.)
Hon fick 2 rejäla attacker av feberyra som var otäcka för både henne och mig men sov sedan ganska bra resten av natten.

Gårdagens steg:
fredag 29 april 2011

En liten förälskelse

Slängde ett öga åt höger plötsligen. Var det ödet?
Jag såg och jag föll omedelbart för det jag såg...






Som tur(?) var så var butiken (Boneshoe) stängd så jag kan fundera på det här ett tag.
Men det var själva attan att det inte satt någon prislapp på dem.
De är säkert på tok för dyra...



-Posted on the go

Ibland känns censur ganska vettigt

Läser i Aftonbladet att det råder kaos på Big Brothers Facebooksida...
Folk upplever sig cencurerade när de skriver om vissa saker och framförallt den föredetta deltagaren Rodney Da Silva...
Vad jag har förstått så hade det varit bättre om själva Rodney hade blivit cencurerad under sin tid i huset.
Jag har läst upprörda inlägg och tankar om uttalanden som han gjort men framförallt det faktum att han verkar ha haft en förkärlek till att visa upp sin största tillgång om man säger så.

Någon mer som kommer ihåg Naken-Janne? Jag undrar om Rodney skulle ha velat köra en yngre variant :-)

Nu skyller produktionen hela cencureringsgrejen med att ett spamfilter gått bananas men jag undrar jag....

Gå en mil i mina skor

I och med Willvin Walkers har jag börjat knalla på ganska bra om jag får säga det själv.
Varje dag snittar jag på en mil, det tycker jag känns så långt och därför känns det ännu bättre.

Inget socker idag heller och jag längtar efter att ställa mig på vågen på måndag!
En gång i veckan har jag tänkt se om all extra motion och frånvaron av framförallt all läsk och småätande (inte bara av sockeraktiga intag) har gjort någon nytta.

Idag bär det av in mot söder för kompisträff så det lär bli en del knatande då med, härligt.

Gårdagens steg:

Vilket fint palindrom det blev, insåg jag nu :-)
(Om man nu kan kalla siffror för palindrom?)
torsdag 28 april 2011

Att bestiga berg

För första gången lyckas dottern ta sig upp i den höga klätterställningen själv för att åka den långa (halv)läskiga rutchkanan.
Vad hände med trapporna som fanns på klätterställningarna när jag var liten?



Och dagens gosigaste går till sonen som varit som ett solsken hela dagen (utom om det verkar som om jag ska gå ut ur rummet :-)


En promenadig låtlista önskas!

Nu gott folk behöver jag hjälp att få ihop ca 40 minuters promenadvänlig musik till min spotifylista.

Vad har du för favoritlåt just nu?


-Posted on the go

Skönt avslut på gårdagskvällen

Det var en tung dag igår så jag blev inte förvånad när huvudvärken smög sig på framåt kvällen.
Både det känslomässiga och det faktum att jag slutat med socker (läsk, godis, bullar osv) gjorde sitt till.

Det här med socker är ju något jag ska försöka hålla hela månaden som jag är med i Willvin Walkers och knallar runt med min stegräknare.
Men igår var det svårt. Jag tyckte allt socker i min väg skreeek efter mig, suck!

När huvudvärken klingade av vid halv 9-9 bestämde jag mig för att ta min kvällspromenad iallafall och gav mig ut på 40 minuters snabbfotad spatsertur.
Det var så skönt när jag kom hem och slog mig ner i soffan en stund för att varva ner och eftersvettas färdigt innan duschen.
Den promenaden behövde jag verkligen!

Idag slåss jag vidare mot sockermonstrerna och knallar på.

Gårdagens steg:
onsdag 27 april 2011

Så liten, så skör, låg du där mot mitt bröst.

Min lilla ängel.
För 5 år sedan, i detta nu, var det ofattbara över och ändå hade all sorg precis börjat.

Du låg mot mitt bröst, stilla.
Med ett finger strök jag dig över din mjuka rygg.
Försiktigt, försiktigt för att inte skada din sköra hud.

Du var så liten.

Allt var över.


Denna spelade vi på begravningen.


Come walk on my side of life.


I går var det första dagen i denna omgång av Willvin Walkers! Och japp jag gick och gick och gick.
Och när dottern inte ville sova på kvällen (för att hon sovit 40 minuter på dagis för ovanlighetens skull) så tog jag henne i vagnen. Packade in henne i mysig filt och med en av hennes myshundar och så gick jag lite till.

40 minuter senare var jag hemma igen, totalt slut, och med en vaken dotter.
Däremot tog det ungefär 5 minuter för henne att somna i sin egen säng sedan istället.

Sätt på dig stegräknaren och var med du med. Det viktiga är inte att stega mest steg utan att delta och kämpa väl. Den som gått flest steg när perioden är slut vinner inget annat än äran medans alla andra har en chans att "vinna" ett av tre priser.

Gårdagens steg blev:
tisdag 26 april 2011

Nu ligger paketet där på posten (utlämningsstället) och väntar!

Vi var i behov av ny telefon här hemma. En sådan där till ett vanligt hemma-abonnemang om det är någon som minns vad det är. Det finns några som fortfarande har ett haha.

Kikade runt lite men kunde inte bestämma mig och så tyckte jag att de flesta var antingen alldeles för dyra eller för billiga. Jodå, för billiga.... en telefon för runt 200-300:- känns inte som någon med kvalitet som ledord.

För några veckor sedan fick jag erbjudanden från Fyndiq, en sorts fyndvaruhus på nätet, och valde förra veckan att beställa hem en telefon äntligen!
Jodå, den kostar bara 295:- just nu, istället för de 795:- som den förut kostat men om man googlar på telefonmodellen (Motorola ME 4251-1 Svart) så kostar den mellan ca 1000:- till 1400:- ungefär.
Så jag hoppas den är bra.
Vi får se. Vill ställa kartongen här på mitt vardagsrum, slita upp telefonen och installera. Måste bara hämta den på utlämningsstället först.

Finns det någon mer därute som har vanligt telefonabonnemang?

Minnenas vecka

Den här veckan är den där veckan när dagarna är fulla av minnen. Sorgliga minnen.
Denna dag, för fem år sedan, gick jag till barnmorskan med en klump i halsen. Det finns beskrivet i tidigare inlägg.

Jag har många gånger fått frågan om hur man klarar något sådant, hur man kommer ut på andra sidan.
Ja, ut kommer man, men man är i grunden förändrad.
Det jag sa till min man när jag satt på britsen på sjukhuset någon timme senare var inte långt från sanningen.
Jag klarar inte det här. Nu kommer jag bli galen, tokig. Jag kommer låsas in på dårhus.
Det kändes så ofattbart att vårt barns död kunde överlevas. Det kändes inte som om det fanns något kvar när han "togs ifrån oss".
Men nu står vi här fem år senare med de två barn vi inte skulle ha haft om vi fått honom, det enda barn vi skulle ha gemensamt. Det var så det tänktes när Ängeln råkade bli till.



måndag 25 april 2011

Vilken solig,härlig, rolig dag det blev.

Du har så rätt Joel.

Joel från joelsunderbara.blogg.se skrev en liten kommentar angående mitt förra inlägg.
 
Anonym sa...


varför måste man skriva om man inte vill skriva?

/joelsunderbara.blogg.se
Precis Joel, varför skulle någon göra det?!... men för mig känns det som om jag VILL skriva, som nu, men att det inte finns rätt inspiration. Eller snarare som att man får tillfälligt dåligt självförtroende angående sitt skrivande. Inga ideer eller utkast känns rätt och förkastas innan slutförandet.

Jag vill inte bara fylla bloggen med sådant barnen säger/gör eller sådant jag hör eller se andra människor göra eller säga. Tjuvlyssnat.se finns ju liksom redan haha

Att skriva kan ibland vara en ventil/utlösande faktor när man känner tomheten eka i sin skrivarådra.
Jag har alltid skrivit, ända tills jag fick barn och därefter försökt. Men sedan barnen kom har det känt som om det inte riktigt är jag, mitt, och det ärliga skrivande som jag längtat efter.

När jag startade bloggen började jag hitta tillbaka till det jag längtat efter.
Även om jag, i bloggen, inte skriver så som jag gör/gjorde på papper.

Därför käre Joel, MÅSTE jag skriva, för att jag VILL.
Tack för att du satte sprätt på mina tankebanor idag.

Usch, nu är det sådär tomt igen...

Inget känns vettigt att skriva om.
Försöker få inspiration från andra bloggar och från nättidningar men allt känns liksom redan bra, som att jag inte kan skriva något om det utan att det känns kopierat. Och det är ju liksom inte meningen.

Tog en bloggpaus igår för att inte forcera men det känns allmänt tomt i huvudet idag med.
Väldigt tomt.

Vi njöt i solen i går eftermiddag/kväll när barnen sovit middag och vi äntligen kom iväg till parken.
Japp båda barnen sov samtidigt.
Dottern, som bara sovit middag någon enstaka gång sedan förra våren (om vi inte varit iväg per bil då det inte spelar någon roll när på dagen det är :-), fick "bebisbehandling" och kördes i barnvagn på promenad med pappa eftersom hon var helt omöjlig här hemma.

Idag blir det nog Aspuddsparken så barnen får se lite djur och gunga lite.
lördag 23 april 2011

På väg mot det stora tabberaset!

Släkten samlas hos makens syster idag och vi står för maten.
Vet inte vad jag är mest sugen på eftersom jag är väldigt hungrig!
En köttbit eller två med hemgjord aubergineröra tror jag lockar mest.

Nu hämtar vi upp min mamma och sen åker vi och sätter oss i solen!


(Tabberas = Tabula rasa = Göra rent bord)

Transportsträcka

Är nu i sluttampen av den där transportsträckan mellan att sonen vaknar (idag 05.45) och tiden då han sover sin första tupplur för dagen.
Jag är supertrött och bara väntar...

När det är dags för luren så drar maken och dottern för att handla grillmat till eftermiddagens påsksammankomst hos svägerskan och då ska här sovas!
Hoppas sonen känner för att sova åtminstonde en timme idag. En och en halv timme känns också helt ok om man säger så.

Ca 30 minuter kvar....

En liten hälsning

Glad Påsk alla vänner
  (¯`♥´¯)
..(\(\..♥../)/)
..( '.')....('.' )
o(_")").(“(“_)o
”˜˜”*°•. ˜”*°••°
fredag 22 april 2011

Var den verkligen lång den här fredagen?

Vad gör man en långfredag? När man av tradition inte bör roa sig ett dugg.
Då städar man balkong och fortsätter inomhus. Plåga sig själv lite.
Utför lite sjukvårdsrelaterade tjänster åt en vän. Plåga någon annan lite.

Sen får det vara nog med långfredagsfasoner och så packar vi in familjen i bilen och till parken för att titta på djur.
Väl där började dottern leta efter hästen Juni direkt. Vi försökte förklara för henne att den hästen fanns på Skansen och inte i den här parken men att de har ponnyridning från och med nästa söndag så vi kunde åka dit en annan gång och rida.

Då ville hon rida på gåsen som spatserade omkring runt dammen istället....

Efter lite får som rymde, några getter som pratade roligt, många hästar och en dagiskompis senare begav vi oss hemåt igen.
Bra avslut på en fredag.

Detta gjorde vi i vår familj idag. Hur spenderade ni er långfredag?


Denna satt på anslagstavlan i S:t Hans kyrka,
i Linköping, på långfredagen 2009.


Det är mycket som ska till för en liten frukost...

Att det ska vara så svårt.
Man börjar fixa med frukosten med sonen i barnstolen.
Börjar värma vatten till te, plockar fram skedar och knivar, smör och pålägg osv.

Tass, tass, tass.
Dottern kommer upp och får frågan om vad hon vill ha till frukost just idag.

Sen börjar det.
Upp och ner, fram och tillbaka.
Varje gång man sätter sig så upptäcker man att man glömt något till frukostbordet.
Eller så blir man högljutt påmind av dottern.

Till slut när man tror att man kan börja äta sin frukost i lugn och ro så måste man värma på teet igen eftersom det hunnit svalna.
torsdag 21 april 2011

Ibland händer det man pratat om snabbare än man tror

För någon vecka sedan satt jag och läste "Sune...the girl"´s blogg och hennes inlägg om att Emma Pettersson från "Ensam mamma söker" inte är tillsammans med någon av killarna som dejtade henne i programmet utan istället nu är tillsammans med en kvinna.

Jag uttryckte till henne att producenterna skulle ha satsat på att matcha henne med tjejer istället i programmet. Det skulle om inte annat nå ytterligare tittare.
Kanske är Sverige inte redo för ett sådant program än tänkte jag då.

Förvånad blev jag alltså när jag nu ikväll fick en stund över och för ovanlighetens skull gick in på Aftonbladet.se och kunde läsa om att det istället är programmet "Bonde söker fru" som blir först med denna ide på Tv4.

Har aldrig följt det programmet under de tidigare säsongerna men nu kanske man kan titta lite. Det ska med allra största sannolikhet bli intressant att följa debatten och artiklarna i media efter säsongsstart.

En mammas stolta skryt

I morse var det dags för 10 månaderskontroll för sonen och 3 årskontroll för dottern.
Båda är tidiga i utvecklingen och båda följer sina kurvor.
Dottern var så duktig och inte alls blyg utan babblade på med sköterskan (som var ny) och gjorde allt hon begärde och visade lite extra trix också. Som att stå på ett ben, det var viktigt för henne att få göra det av någon anledning.

Trix är dagens nya ord för dottern förresten.

Och sonen han sa sitt tredje ord igår! Hans tal utvecklar sig precis som dotterns gjorde.
Först mamma och sen pappa och sen "Ta Ta" vilket självklart är Tack Tack.
Artiga ungar det här.

Det har de nog efter mig. (fniss)
När maken och jag hade känt varandra ett tag så kommenterade han att han nog inte känt någon så artig tjej förut.
Häromåret frågade jag honom om han fortfarande tyckte jag var lika artig....
Det verkar ha gått över litegrann....

Hmm, man blir lite bekväm med sin make ibland kanske. Jag tror jag kände på mig det, därav frågan.

Facebookinspirationskreativitet, jo då det ordet finns visst!

Häromdagen skrev en vän på Facebook att hennes dotter hade sagt något roligt.
Pang!
Jag fick plötsligt världens inspiration och såg ett färdigt verk på näthinnan.

Så här blev det:
onsdag 20 april 2011

Ska bara kolla mailen lite grann

På vägen hem från centrum, dit jag gick på kvällen för att handla hem mjölk, fick jag för mig att det var dags att kolla min mail.
Jag går där och pillar på min iPhone och så får jag upp ett glädjande mail!


Hurra! En Tiny Tux från The Tiny Universe som sonen kan använda när vi tar tag i hans dop.

Dagens roligaste på Facebook

Min "barndomsvän från norr" var med om något märkligt och ganska komiskt i morse:

I morse klockan 07:52 så fick jag ett sms från ett okänt nummer där det stod "Ring mej på min mobil" Nyvaken som jag var så gjorde jag det. Det var en tjej som svarade, med det gick inte att få fram något vettigt så jag lade på. Sedan fick jag ett till sms "Vem e du och vart bor du?" Jag skrev att jag är 63år, mer skrev jag inte då. Fick tillbaka att personen var 18 och skulle fylla 19. Slutade med att jag gav henne numret till Jourhavande kompis =)

Varför köpa sig en dyr syskonvagn....?


Vi valde att inte köpa någon syskonvagn när vi skulle "få" sonen. Vi köpte ståbräda istället och det har funkat riktigt bra. Med undantag för när dottern ibland "inte kan gå" eftersom det är så mycket lättare att bara stå haha.

Häromdagen hade hon knatat på riktigt bra men började halka efter och jag frågade om hon var trött i benen. Trött överallt var svaret så jag erbjöd henne att sätta sig "över" sin lillebror. På kanterna av vagnen med rumpan på "handtaget".
(Vi har en Kronan också, den med ståbräda, men idag blev det en lättare sulky.)

Detta var ett mycket uppskattat upptåg enligt båda barnen!

Vad sa du sa du?

Dagen bjuder på öronläkarbesök med sonen.
Han hade ju problem med "röda öron" som misstogs(?) för öroninflammation en gång i vintras så vi fick en remiss till Öron-, näsa-, halsläkaren. NU ungefär 3 månader senare så ska vi dit.
Han kliar ganska mycket i sina öron då och då men verkar aldrig ha ont så vi får se vad herr doktorn har att säga.

Den här familjen vet hur man använder sina inbetalade skattepengar minsann...
Sjukvården "utnyttjas" hit och dit heeela tiden.

Jag lovar, vi ska försöka avsluta allt detta under denna halva av året. Sen får det vara nog. Suck!
tisdag 19 april 2011

Ibland blir man bara stående...

Att fastna ett tag vid sina barns sängar.
För att stå där och bara titta.
Insupa det vackra lugnet som man ser.

Hon somnade i soffan idag igen medans jag nattade lillebror.
Man känner sig snuvad på en godnattkram och mys.
Därför stod jag där och så bestämde jag mig för att föreviga ögonblicket.

Kärlek.

God födelsedag, Goda födelsedagspresenter

Maken gillar att prova nya ölsorter.
Vi provade några nya när vi firade bröllopsdag på restaurang i höstas men idag vet vi ju inte vilka det var som var goda och vilka som smakade bläk.
Med det i minnet kom jag på en bra födelsedagspresent till maken som fyllde 22 igår.
(Nej, det gjorde han ju inte men jag har flera gånger råkat säga att han fyller 47 istället för de 46 år han egentligen fyller, så jag försöker vara lite snäll haha)

Jag beställde boken "101 öl du måste dricka innan du dör" som har information om 101 roliga ölsorter inklusive plats på varje sida där man kan skriva vad man tyckte mm.
Med den i handen gick jag till Systembolaget och köpte 5 olika ölsorter som fanns med i boken.
Maken blev förtjust över sin present men frågade om han kunde få prova dem på fredag istället...
Jag hade väl egentligen inte tänkt att han skulle sätta sig och hälla i sig alla 5 ölen igår kväll men jag "tvingade" honom att iallafall prova en.

Han drog upp en från påsen som jag ställt i kylen och så slog vi upp den i boken.
Jag läste högt medans han öppnade flaskan och vi skrattade lite åt formuleringarna kring ölen Belhaven Wee Heavy (6,5%)
Den var verkligen jättegod! Den skulle man lätt kunna sitta och dricka en ljummen sommarkväll.


...den stickiga sötman bärs upp av en annan dimension än bara malt och humle.......en svag beska håller dock upp det hela så att det inte halkar ner i diket av äckelsötma.

Note to self!

Gå inte i skor som trycker mot ovansidan av stortån när du har slagit i den.


måndag 18 april 2011

10 minuter i solen

Trots att dagens planerade playdate på Lidingö gick i stöpet när först det ena barnet satte i halsen och hostade upp all frukost och sedan det andra barnet snöt sig och klagade på ont i örat.
För att ta det säkra före det osäkra avbokade vi vår playdate och stannade hemma...
Ett tag.

När sonen låg och sov vid 11 så var dottern så rastlös så jag trodde hon skulle krypa ur skinnet.
Ska vi gå till dagis snart? Ska vi gå på Skansen kanske? Ska vi leka med Memory?
Och så "spelade" vi lite Memory men det spårade ur när hon inte riktigt kunde följa sina egna regler utan började anklaga sig själv för att fuska och blev arg.
På mig? På spelet? Vem vet.
Memory ville hon inte fortsätta med iallafall.

Sen drogs det ut ungefär en halv armé med nallar på vardagsrummet och filtar ville hon ha till det men nallarna ville inte göra som hon ville (sitta...) så då blev hon irriterad på det.
Det roliga är att hon hela tiden var på ett strålande humör trots sina små dippar av irritation och rastlöshet.

Så fort lillebror vaknade hoppade hon upp och förklarade att nu skulle vi GÅ UT! och eftersom sonen verkade må bra och var på strålande humör han med så packade vi ihop saker och fika och begav oss.

Sonens första sandlådeupplevelse. Han tittade på sin syster en stund
 och fattade sen "ganska bra" hur man gör med spade och hink.

Jag satt där i solen och jäste i bra linnet och efter ungefär 10 minuter kommer det fram en dam som var på väg förbi oss och säger:
Vet du om att du är väldigt röd om axlarna? Har du inte smörjt in dig ordentligt?!
Så då fick man skamset dra på sig jackan igen. För inte hade jag smörjt in mig inte.
Och så brände man axlarna för första gången i år.
I april!
söndag 17 april 2011

Sura och griniga haltade vi till parken.

Ett helt företag kan det vara ibland, att ta sig till parken på eftermiddagen.
Trött och hes liten kille, en uttråkad liten tjej och så lägger vi till en haltande mamma.

Men vi lyckades och jag fick en glad dotter och en sovande son.

En sak som chockar mig i parken är inte bara att de tonåringar som hängde vid och i gungorna flyttade på sig när dottern kom och ville gunga, utan det faktum att det springer omkring ett syskonpar i vinteroutfit inklusive overall och kängor!!

Förstår ni hur absurt det ser ut när de leker tillsammans med en flicka som har tygskor, tights och kortärmad sommarklänning?!
(Ungefär samma outfit som dottern har på sig fast hon har sin vårjacka på sig också)

Deras pappa sitter också här i närheten av mig och det kliar verkligen i det frågvisa nyfikenhetscentra som jag begåvats med.

Hur han tänker när han ser sina och andras barn här idag?
Varför tar han inte åtminstonde av dem overallerna?

Äntligen min tur att vinna ur Erikas Goodiebag!

Erika har en stooor tävling på gång nu under våren, The Goodie Bag.
Jag har tidigare skrivit om den och är såklart sedan start anmäld och registrerar mina nya lotter duktigt varje dag.
Kikar ibland om det har dragits några nya vinnare och så igår....Då stod det Martina sist bland vinnarna och jag har noga tittat igenom de olika vinsterna (ca 80 st.) som man kan välja mellan, funderat fram och tillbaka och som vanligt så är det något till barnen man väljer.

Jag valde till slut en rislampa från Inneonline. Fast snarare var det så att det var dottern som fick välja vilken av dessa rislampor som hon ville ha.

Vilken tror du hon valde?

Det högsta är ej att falla utan att resa sig efter varje fall.

Var på väg in i "byteblöjrummet" (tvättstugan) här hemma och hann precis se att slangen från tvättmaskinen inte hängde ner i vattenhon utan ut på golvet.
Schwooosch!
Så låg jag med spretande ben i det lilla utrymmet, med vatten plaskande på mig och hjärtat i halsgropen.

På något underligt vis hade jag lyckats hålla i sonen så han inte slog i något och knappt blev rädd alls. Däremot blev han jätteledsen när jag var tvungen att hysta ut honom ur rummet för att sedan själv försöka ta mig upp. Som bambi på hal is.
Det hela försvårades av att min, sedan tidigare onda, fot och vrist nu värkte än värre. För att inte tala om hur stortån på samma fot dunkade.

Det var lagom svårt att torka upp allt vatten, från nästan hela tvättprogrammet, med allt "skit" som låg under bänken, blöjpaket vid sidan av tvättmaskinen och lite sängkläder som låg nedanför maskinen i väntan på nästa tvätt....
Lite tur var det väl att sängkläderna låg där då de säkert sugit upp det mesta av vattnet. Bra att vara lite slarvig ibland tror jag minsann.

Så här går man nu och haltar (eller jag sitter iofs mest) och funderar på om vi ändå kan lyckas ta oss ut i solen sen när sonen sovit färdigt sin dagslur...

(Rubriken är ett kinesiskt ordspråk)
lördag 16 april 2011

Och så avslutas kvällen med två vakna barn

Barnen brukar alltid somna på vägen hem från lördagsmiddagen hos svärmor eller som idag hos svägerskan men dottern har nog haft så roligt så hon höll sig vaken.
Sonen däremot var så övertrött då han vägrade att somna på plats och sedan skrek hela andra halvan av bilfärden hem inkl. några kräkningar av trötthet/skrik/slem i halsen.

Så istället för det vanliga lugnet man känner när man kommer hem så var det istället sanering av kräkig liten pojk och "sövning" som gällde för sonen och dottern beställde 4 köttbullar (ja, som de utomordentliga föräldrar vi är så micrade vi dem hehe) och sen efter att ha blivit matade med dem så gör hon nu sitt bästa för att få fortsätta att vara vaken...

Men för att försöka hålla kvar i den sköna dagen som varit så gjorde jag ett litet collage. Det var ju bara synd att jag var en aning för trött för att få till sparandet av collaget...så det försvann.
Kvar blev bara min småfixade bilder så dem bjuder jag på istället.


En härlig eftermiddag i solen, minst sagt!

Sitter med familjen hemma hos svägerskan och njuter av nygrillat medans barnen rasar runt som ystra kalvar. 

Vattenpistolerna är redan invigda (men de höll sig faktiskt från att spruta på varandra, kors i taket!)och gungan är upphängd.
Sonen har härmed gungat på riktigt för allra första gången.
Läskigt först och roligt sen.

God morgon alla härliga bloggläsare

Vilken start på morgonen jag fick!
(Förutom den där jättetidiga starten som sonen stod för då...)

Underbara Agnes har redan fått in den nya designen på bloggen som ni märker.

Åh jag är så glad!
När maken kom upp så förevisade jag stolt den nya designen.
"Titta här, titta på det här och titta här"
Jag pekade och scrollade upp och ner, väldigt nöjd (förutom med en liten sak som det såklart var jag som strulade till i min iver, det kom upp en till top meny under den riktiga...suck) och maken log och sa
Finemang!
fredag 15 april 2011

En liten utmaning

(hmm den här skulle ha blivit publicerad på natten mellan 8 och 9 april men jag hittade den just i "utkast")

Hittade en utmaning hos Erika och tänkte väl fylla ut tomrummet som ekar i min blogg med något som kanske är lite intressant att läsa. Eller vad tycker ni?

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"head domains and the coiled-coil domain of....."
(Något som har med makens forskning att göra)

 2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Inget spännande, min vattenflaska alternativt makens fulla ölglas (han skulle äta mat och dricka en öl till maten. Han åt maten men ölen står kvar, han sover i soffan bredvid.)

3. Vad var det senaste du såg på tv?
Seven

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
Typ 1.
(oj, nära! 00.57)
5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Datorns sus
6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
När jag kom hem med barnen efter att ha hämtat dottern från dagis.
7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
TV:n och Datorn

8. Vad har du på dig?
Jeans, strumpor, topp och kofta, samma som på dagen förutom koftan då.

9. Drömde du något inatt? I så fall - vad?

Ingen aning, kommer inte ihåg sist jag drömde något som jag kom ihåg på morgonen.
(Dottern drömde dock om bullar i natt igen....jag skulle ge mycket för att få veta vad det är hon drömmer egentligen....Det verkar som om någon tar hennes bullar om man ska gå efter det man hör att hon säger - Japp hon har ärvt nattsnacken från sin far!)

10. När skrattade du senast?

I ett maratonsamtal (som på den gamla goda tiden) när jag och min vän Linda brast ut i skratt över en kommentar hennes man gjorde angående något vi pratade om. Vi skrattade så vi grät!
(Det är roligt att ha en egen kommentator på samtalen!)

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
10 tavlor i varierande storlek, 5 fotoramar med totalt 8 foton och en trasig "persisk" klocka
12. Har du sett något konstigt på sistone?
Vår brevbärare i Telenor reklamen....kan liksom inte smälta det av någon anledning...

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Rolig, lite annorlunda frågor

14. Vilken var den senaste film du såg?
Seven (igen!)

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?

Nytt fräscht boende på lagom avstånd till "alla" (vänner och familj).
16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag har en förmåga att lätt (om jag gillar melodin och känslan i låten) lära mig texter till sånger och det underliga är att det gäller även låtar på andra språk än de jag kan. Har hänt att jag fått frågan om jag kan t.ex turkiska/persiska/japanska när jag sjungit med i låtar på de språken.

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Utrota sjukdomar
18. Tycker du om att dansa?
Jag dansar gärna och kanske bäst med mina barn nuförtiden.

19. George Bush?
Good ridence (googla om ni inte vet meningen med det uttrycket.)

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
När jag var "liten" var det Viktoria och Sebastian som var självklara val.
22. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Har ju övervägt det och "bott" utomlands ett par månader så jo jag kan tänka mig det men avstånd är så jäkla tråkigt... Norge eller England kanske.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Return to sender
24. Vilka vill du ska svara på de här frågorna?
Linda, Lindisen, Sune, Petra, Skrotmamman....Sen utmanar jag ALLA som vill!!!
Skicka gärna en länk till mig så jag får läsa!

Undrar så vad detta kan vara för växt


Dottern och jag förföljde några hönor och deras ståtliga tupp en stund. Plötsligt tappar dottern intresset för dem och börjar studera dessa växter istället. De stod på ett ställe vad jag såg och var ganska många just där.

Någon som vet vad det är för växt?

Jag är nog lite "dagen efter" idag

Hej och hå!
Gårdagen var verkligen underbar.
Fint väder, strålande sol och ca 20 grader där vi gick i solen! Tänk att få gå i bara vårjackan redan!
Och dottern var så duktig och knatade runt en hel del för egen maskin! Sonen skötte sig också alldeles ypperligt fast han inte såg så mycket av de få djuren som visade sig!
(Många apostrofer blir det haha.)

Vi handlade en sväng på vägen hem och så lagade maken supergod mat medans jag förvandlades till någon form av ovädersmoln som drog omkring, muttrade, surade och klagade.
När jag tröttnade på en flaska med zigeunersås som inte ville släppa ifrån sig någon sås och dängde iväg den över diskbänken (med stänk både här och där, ja då passade det att släppa ifrån sig såsen minsann) så insåg jag själv att jag verkat tappa det superhumör jag haft under dagen.
Jag kände mig verkligen PMS:ig!

Fortsatte med att klaga på att svamparna blivit för starka och muttrade om annat också och så plötsligt kom jag på mig själv igen. Jag bad om ursäkt för att jag var en surpuppa och försökte skärpa till mig.
När maken lekte lite med barnen och jag plockade iordning efter middagen så insåg jag att det antagligen var min onda fot som fick mig på dåligt humör.
Förstår inte varför den ska trilskas så men att gå, gå, gå i över 4 timmar är kanske inte riktigt vad den foten anser vara en underbar dag.
torsdag 14 april 2011

En riktig Good Feeling-dag

Vi började med att ta oss till restaurangen vid Solliden scenen (som varje gång jag ser den får mig att tycka att den ser så pyttig ut mot vad den gör på tv´s Allsång på Skansen) och fick i oss lite (ganska häftigt prissatt/inte så jättevälsmakande) mat.
Plötsligt var klockan nästan dags för ponnyridningen som vi berättat om för dottern, så det blev en hastig promenad genom hela Skansen.

Hon var helt uppspelt innan och kunde inte stå still en sekund medans vi väntade på hennes tur.
En lite äldre pojke, som var före henne, ändrade sig och ville inte längre rida och jag var inom mig såå tacksam att han och föräldrarna reagerade på ett så bra sätt.
Det hade förstås varit en risk att dottern skulle blivit rädd om hon såg någon annan bli rädd för hästen.
Istället satte hon duktigt på sig hjälmen och väntade på hjälp upp på hästen Juni.

Under ridturen pratade hon en hel del om hur det var att rida, att hon var stor nu (kan betyda att hon var högt upp också) och beställde sedan en egen häst som hon kunde ha hemma.
"Som ett stort gosedjur som jag kan ha i sängen och klappa på."
Hon såg dock skeptisk ut när jag skrattade och sa att hon minsann skulle få städa upp efter den hästen själv eftersom hästar bajsar och stökar ner jättemycket.
Jag kan ha en liiiten... ett riktigt gosedjur då.
Haha, så gick det alltså till när dottern pratade om att skaffta husdjur för första gången. Det gäller att gå ut med något stort så kanske föräldrarna går med på en kanin i slutänden, eller något...
(Någon kanin kommer jag dock aldrig tillåta för usch och fy jag är ju rädd för dem haha)

Live från Skansen (nästan i alla fall)

"Nu är jag en STOR tjej mamma!"




En liten vinst avslutade gårdagen

Jag vann visst en ny stegräknare igår på kvällskvisten!
Willvin hade en tävling för sina Facebookfans där man skulle tala om vad man hade för sorts "nyckelring" (prydnad) på sin Willvinväska.
Jag har ju en bagagetag som jag köpte i USA i somras, se bilden, och det var den jag tävlade med.
Så lagom till starten av vårens omgång av Willvin Walkers så får jag en ny, fin och fungerade stegräknare från Stegräknare.se.




Blev ni nyfikna på vad Willvin Walkers är för något tycker jag ni ska hålla ögonen öppna på Wloggen som är Willvins blogg och vässa fötterna för en massa extra steg från och med den 26 april.

Dagens sanning

Bara för att vi bestämde oss för att ha en familjedag i dag, så här mitt i veckan, med eventuellt Skansenbesök eller kanske att vi hälsar på fjärilarna i Fjärilshuset...
Så innebär det INTE att vi får någon form av sovmorgon.

Tur man älskar sina barn!
Eller något...
onsdag 13 april 2011

"Kommer du ihåg hur det var förra sommarn"

Blev påmind om "Joelbitar", ett barnprogram från förr som satt sig i mitt inre.
Vet ni vilket program jag menar?
Det handlar om små bitar av Joels vardag.

När jag tog upp ett avsnitt på Youtube och tittade med dottern.

Hon tittade så lugnt och fint.
Efter halva avsnittet fick jag för mig att jag skulle ta reda på huruvida hon som liten, nästan 3-årig, kan uppfatta vad som kan vara skillnaden mellan henne och Joel.

När hon funderat ett tag svarar hon "han kan inte prata än".
Så, i ett försök att vara pedagogisk, förklarar jag att "det är så att Joel har Downs Syndrom och om man föds med det så kan man se ut som Joel och man har svårare att lära sig saker."

Dottern tittar på mig med outgrundlig blick och säger med självklarhet: "Jag vet mamma."

Jag blev förvånad. Hur vet hon detta?
Sen kom jag att tänka på att hon antagligen hade lärt sig detta på dagis så klart.
Och så var det sa dottern.

Jag kände bara att mitt i allt hennes prat om tjejer och killar, prinsessor och prinsar, så är det ändå bara så att ett barn med Downs Syndrom, som på min tid sågs som "annorlunda", för henne bara är ett barn som "inte kan prata än".
tisdag 12 april 2011

Min lilla bebis är så stor så stor

Trots en alldeles totalt bläig dag så är jag glad.
Sonen fick tidigare under dagen för sig att resa sig från golvet för att gå sina 3 steg som han tidigare övat på någon vecka, överlycklig blev jag. Att han kan resa sig själv liksom, hallelulja haha

När han senare under kvällen, när jag lagade middag, står mot sin systers stol, vänder sig mot mig, släpper stolen och gå ungefär 15 steg fram till mig så blir jag om möjligt ännu gladare.
Jag tjoade, tjimmade och gosade med sonen tills dottern protesterade.

Ja det var dottern som protesterade, inte sonen. Jag tror hon tänkte att det var väl inget att uppföra sig sådär över. Hon går ju minsann hit och dit, fram och tillbaka hela dagarna!

Så en hel vecka innan sin 10 månadersdag, 2 månader tidigare än dottern, så är det nu officiellt:
Han går!

Kan man lära gamla hundar sitta

Nu är det ju bara det att vi inte riktigt hade tänkt oss det här.





Hon ville sova i sin nya klänning, ok det kunde jag ju gå med på.
Men vart fick hon nappen ifrån?!
Dottern har aldrig använt napp och hennes bror slutade självmant med nappen vid 6 månaders ålder....

Hon hade den inte när jag lämnade hennes rum men när jag kom in efter en stund för att se om hon lyckats somna så möttes jag av denna syn.
Och Japp, hon somnade av sig själv igen.

Min stora flicka!
Fast med nappen i mun så kändes hon inte så stor :-)

Förbannade huvudvärk, stick härifrån

Vaknade med en rejäl huvudvärk.
Rejält rejäl.
Så där så det brusar och bultar och strålar.
Tog två alvedon.

Försökte gå upp med barnen. Maken fick ta över och jag däckade på schäslongen. Gled in och ut ur sömnen. Varje ljud var en plåga.
Alla planer för dagen fick stryckas på to do-listan i mitt huvud och så tog jag faktiskt två alvedon till en aning för tidigt enligt rekommendationerna men what to do?

Nej, de hjälpte inte heller så nu funderar jag allvarligt på att ta den där citodonen om ca 2 timmar....
Jag kan avslöja att jag inte reagerar speciellt fint på citodon.
Jag blir "hög". Men smärtan försvinner förhoppningsvis som den ska.

Den som lever får se.
måndag 11 april 2011

Jag har (inte) närt en sportfåne vid min barm

Att hämta barn från dagis är inbland en utmaning men när det är så varmt och härligt vårväder som det är idag så gör det inte så mycket att det skall gungas och jagas och spelas lite bandy.

Första gången jag ser henne i någon sportig aktivitet med någon annan och ja, jag kan ju konstatera att just bandy inte verkar komma naturligt för dottern.

Inte lagsporter heller eftersom hon skriker högt när någon annan vill slå bollen haha



via iPhone

Någon sökte och fann mig

I natt var det någon som googlade på "knut på navelsträng" och hamnade hos mig.
Vi förlorade ju vårt första gemensamma barn i graviditetsvecka 33 och han hade en knut på sin navelsträng.

När jag såg att någon sökt på just det, mitt i natten, så undrade jag direkt vem som fanns där bakom ip-numret.
Är det så att någon annan här i staden som nu råkat ut för detta igen?

Om du är därute och återkommer till min lilla hörna i blogosfären så får du jättegärna fråga precis vad du vill.
Fann du svaren du sökte i inläggen du läste?
Och om du skulle känna dig bekväm med en supportgrupp så ta gärna kontakt med Föräldraföreningen Små Änglar, de hjälpte mig mycket när det var som jobbigast.
De finns även på Facebook.




söndag 10 april 2011

Det osar stekt här

Pannkakor beställdes. Och vi hjälptes åt dottern och jag.

Hur kan en liten tjej slicka rent ett decilitermått med mjölrester i och låta som om det är det godaste hon smakat?!

För att göra det lite roligare för dottern (ok, för oss allihop) så hade jag i en skvätt karamellfärg så det blev en rosa smet och sen var det bara att sätta igång och steka.
Visserligen gjorde jag inte de största pannkakorna men jag skojar inte när jag säger att jag inte hann sätta mig för att äta mina egna förrän dottern var nästan mätt!
Hon åt som en galning! Hon som är så liten i maten annars.

Och sonen vräkte i sig han med men jag tror inte det var den ljusrosa färgen som fick honom att smaska i sig.




Detta är en liten vipp på rumpan affär

En liten sovmorgon följdes av en ganska lång frukost.
Nu har vi röjt bort frukosten från köksbordet men hänger kvar här, jag och barnen.
Efter en liten sångstund tillsammans har dottern nu börjat rita här bredvid mig. Djupt koncentrerad men det kommer någon enstaka sångstrof ur henne då och då.
Sonen kryper omkring på golvet nedanför oss eller står och kikar över kanten på köksbordet och undersöker nyfiket allt möjligt.

För han tröttnade visst att dra ut ALLT ur ett av skåpen.

Det börjar lossna på steg-fronten för sonen. Igår började han spontant (utan påhejning) att ta fler än ett steg mellan bord och soffa och liknande. Det är så häftigt att se.
Kanske ska man leta reda på dotterns första skor då... För snart vill han väl knalla lite ute haha
Vi får se om de passar för dottern var ju 1 år när hon började gå och sonen är ju inte 10 månader än.

lördag 9 april 2011

Piñata [pi'ɲata]

Dagens kalas var roligt tyckte dottern, men jag undrar hur barnen egentligen upplevde stämningen och föräldrarnas exaltation när det skulle slås sönder saker helt plötsligt!?!

Hälften av barnen började gråta efter en stund och de andra barnen försökte slå utan någon större framgång.
Föräldrarna klappade händerna och hejade på och ropade:
"Slå, slå, hårdare!

Fast dottern visste att det skulle ramla ut godis vid själva förstörelseögonblicket så stod hon bara där och stirrade förvånat.
Sen lossnade det och hon kastade sig ner för att grabba några nävar.

Och mitt i all uppståndelse var vi tvungna att gå.








via iPhone

Min vän har smittat mig med den fruktade "Rubriktorkan"

Sonen sov som en kratta i natt och så gjorde jag...som vanligt kom jag heller inte i säng "i tid"...därför var det superskönt att lägga sig en stund med honom när han skulle sova en liten förmiddagslur.
Vi somnade nog ganska precis samtidigt och sov 1,5 timme. Ûberhärligt!

Snart ska jag och dottern iväg på ett 5 årskalas. En liten tjej som fyller 3 år och en liten kille som fyller 2. Han är morbror till henne!
Detta utlovade kalas har gjort att dottern gjort sitt bästa att tjata hål i öronen på mig.
"Ska vi går snart?"
"Är det kalas snart?"
"Får vi tårta?"
"Får jag bära presenten?"
"Börjar inte kalaset snart?"

Efter kalaset blir det vidare färd till min svägerska där det blir grillning med makens familj och min mamma.
Säsongens första grillning!

Mums!!
fredag 8 april 2011

Ett nytt ställe för stora rabatter

Fick tips om att det kommit en ny site som samlar andra siters erbjudanden för Stockholm, Göteborg och Malmö (som Groupon, Let´s Deal osv).
Via DealTown kan man få alla erbjudanden direkt till sin mail så man slipper leta eller få mail från flera olika ställen.

Ok, rubrik...nä

Jag behöver hitta motivationen, inspirationen, hmm ja min motion skulle också vara bra att hitta om någon sett den...

Kommer på, läser och hittar saker som jag som vanligt tänker "det där kan jag blogga om" och så känner jag bara "sen" om alltihop....

Har en jättefin ny design på gång och då vill jag ju inte påbörja övergången till den med en bloggtorka.
Jag vill ge feedback och arbeta klart designen med Agnes som gjort den men där känns det likalön också "jag ska bara göra.....först" (sova, städa, tänka, busa med barn, tjata på barn, byta blöja på barn.... Ja ni förstår).

Och så tar man nya tag.


via iPhone

torsdag 7 april 2011

En aning irrelevant och knepigt

Fick ett mail från Pampers.

"Ditt barn är nu 9 månader...." Hmm jo, det har han varit ett tag och blir alldeles strax 10 månader.

"Om det inte redan har hänt, kommer ditt barn snart att börja röra sig..." Just den meningen tyckte jag var extra rolig. Hur menar de med "röra sig"?
Sonen är aldrig där man lämnar honom och knallar runt mot möblerna eller genom att hålla mig i byxbenet eller handen om han inte råkar ta ett steg för att ta sig mellan saker som står nära varandra. Jo tack, han rör sig!







via iPhone

Kunde inte hjälpa det

På väg för lunch på stan med M & K (och lilla I förstås) så hoppade jag in en sväng på Designtorget för att kika lite.

Jag var tvungen att köpa dem, jag kunde liksom inte hjälpa det...



via iPhone
onsdag 6 april 2011

Och i morgon börjar nästa dag i livet

Ibland är inte livet vad man vill och ibland tror man att något äntligen håller på att lugna ner sig.
Man slappnar av och vet att snart återgår livet till den vanliga lunken igen. Slut på kroppslig oro.
Ena dagen positiva besked angående min egen biopsi.

Andra dagen inte alls positiva besked angående min mammas provtagningar och röntgenturer...

Så nu låter man nästa dag komma, man tar djupa andetag.
Man tackar nära vänner för underbart stöd, jag tackar maken för den där speciella känslan i hans röst när jag ringde honom på hans tjänsteresa för att "gråta mot hans axel"....
och så går man vidare i livet.....
tisdag 5 april 2011

Plötsligt händer det

Det kändes smått otroligt i morse, att dottern väcker mig med orden "Mamma, det är så ljust ute" och man öppnar sina grågröna ögon, kikar på klockan.... 07:35!!

Hur gick det till ?!
Sonen somnade ganska precis kl. 19 och dotter lika precis vid kl. 20.
Snälla, snälla, snälla kan det fortsätta så här?




via iPhone
måndag 4 april 2011

Äntligen fick vi då provsvaret

Idag fick jag provsvaret på biopsin av de där "sakerna" jag har vid nedre delen av tarmarna.
För första gången kändes det verkligen som en lugn, saklig, inkännande läkare. Sedan visade det sig också vara någon som maken kände igen genom sitt arbete som forskare, så dagens återbesök kändes tryggt.

Stod på balkongen och njöt av det trista vädret innan vi åkte iväg och funderade på det hela.
"Om de säger att allt är ok, ingen fara, tack och hej.... Vad händer då? Vad gör man sen? Hur mycket kommer man oroa sig för det där som är där, trots att det inte ska vara någon fara? Och problemen jag haft... ska jag gå med det resten av livet sen då?"

Nu visade det sig faktiskt vara "ingen fara". Materialet de tog ut vid biopsin var benignt!
2 alternativ föreslogs.Operera eller avvakta.

Det var just det där med att avvakta som jag hade funderat på tidigare.
Att kontrollera blåsorna/cystorna/tumörerna då och då. Fortsätta ha problemen/symptomen.
Och bara avvakta.

Eller så opererar man, ser till att det är en skicklig kirurg som gör det och hoppas att allt sedan är löst.

Jag valde att opereras.
Nu är det inte hugget i sten än eftersom en ny magnetröntgen skall göras för att se hur pass stort det är nu (eftersom de tog ut en del av materialet inuti så hade de minskat) så man få en känsla för om de fortfarande växer, som de verkar göra eftersom de är större än för 1,5 år sedan när det upptäcktes.
Sedan skall den kirurg som vi föreslog även han ta sig en titt på fallet.
Men med allra största sannolikhet blir jag alltså opererad.

När? Och vad händer sen?
Ja, men det vet vi ju vid det här laget...att det vet vi inte....

Läs tidigare inlägg:
24 mars
9 mars
15 februari
9 februari
8 februari, inkl länkar till ännu tidigare inlägg om den felaktiga operationen o.dyl.

Solig, varm, härlig promenad







via iPhone
söndag 3 april 2011

Kan man lära gamla hundar sitta kanske

Min vän Linda var för ett tag sedan på en vinprovning och provade Montecilloviner. Hon har inte samma problem som mig med de röda vinerna såklart och tyckte de var goda.
Hon hittade också ett rosévin som hon redan planerat att köpa med sig till varma sommarkvällar.

Tänkte på att hon beskrev vinerna på ett sådant sätt så jag började fundera på om man kanske ska ta och köpa sig en flaska eller två. (Hon provade bland annat deras Crianza, Gran Reserva och Rosado).
Rosévin har jag inte funnit lika svårdrucket som rödvin så det ska jag definitivt prova.

Det är synd att det bara är ett rött Montecillovin som finns på systemet, som nyhet, de andra är beställningsvaror. Det är lite omständigt att köpa sig en flaska rosé som man inte vet om man tycker om genom att beställa hem det, vänta på det och eventuellt bli besviken.

Hur brukar ni göra när ni vill prova nya viner?

Och sen så kändes det lite bortkastat liksom

När dottern kom hem och konstaterade att hennes rum "fortfarande är jättelortit ju mamma" så sa jag att vi skulle städa det tillsammans, i sann barnuppfostringsanda (eller något).

Det slutade med att jag städade...dottern försökte plocka fram nya grejer och vi var lite smått osams ett tag.
Till slut var jag nöjd och gick glad ut ur rummet.


 

När jag, ca 20 minuter senare, är på väg att flytta några av hennes saker från vardagsrummet möts jag av nedanstående syn.


 

Och i sann "Cry of the day"-anda säger jag bara så här:
Och så gråter man!

Autism ur ett annat perspektiv

Genom Johannas blogg fick jag i morse ett tips på en film som jag tyckte verkade intressant. Det var filmen "Temple Grandin" (länken går till SVT där du kan se filmen till den 9 april).

Jag har, nu på morgonen, sett den filmen och har fortfarande känslan av att jag inte ville att filmen skulle ta slut. Det var en stark, gripande, historia. Mycket facinerande och jag fick en känsla av att både Temple och hennes mamma är starka personer. Jag vill veta mer om denna kvinna och hennes liv.

Temple Grandin klassades som 4-åring som autistisk och Temples mamma blev uppmanad att sätta henne på institution. Detta var inte ett alternativ för mamman och filmen visar hur långt Temple kunnat komma i sitt liv med hjälp av det stöd och den uppfostran hon fick som liten.

Under tiden jag såg filmen tänkte jag upprepade gånger att Temple verkade mer åt Asperger-hållet än autistisk så som jag uppfattat autism.
Jag har förstått att Aspergers syndrom är en del av autism-spektrat och att det är väldigt svårt för någon utomstående att veta vad som är vad eller vart gränsen går för den ena eller andra diagnosen.
Jag har ju inte studerat något inom detta ämne utan bara läst texter via internet.

Jag rekommenderar er även att se filmen "I rymden finns inga känslor" som handlar om Simon med diagnosen Aspergers syndrom.
lördag 2 april 2011

All by my self

Tänk att kunna ha fjärrkontrollerna på vardagsrumsbordet istället för bakom soffkudden!
Tänk att kunna välja att ta sig en drink eller två och äta BARA pommes med dipsås som snacks!
Tänk att sitta här alldeles själv en lördagskväll!

Skönt!

Efter lördagsmiddagen hos svärmor stannade maken kvar med sonen och svägerskan ville låna dottern så jag for hem själv.
En lugn stund inför kommande vecka.

Förhoppningsvis en lugn natt med SÖMN.

På måndag är det läkarbesök och provsvar som gäller och sedan åker maken direkt till flygplatsen för att fara på tjänsteresa i 3 dagar.
(Hörs det att vi inte tänker acceptera något annat provsvar än "Ingen fara"...?)
Med tanke på detta och att min kropp börjar säga ifrån all stress så kom maken på denna ypperliga ide.

Ett "dygn" all by my self!
(plus alla vännerna i blogsfären och på Facebook förstås :-)

En Win - Win situation

Jag vann ett par "Kalle Kryp" Krypmuddar från Darling Express förra veckan och de dök upp i slutet på denna vecka!

Eftersom sonen senaste dagarna tar fler och fler enstaka steg utan stöd så tror jag att dessa krypmuddar passar bättre hemma hos Skrotmamman där hennes son är i startgroparna för att ta sig framåt per knä istället för "combat style" :-)

Jag vann och nu vinner Lill-Skrot på det. En win-win situation så att säga :-)
Våra barn ska bara bli lite friskare först så vi kan umgås.



Sonen tyckte att kuvertet var väldigt intressant!

En liten försmak av sommaren

Maken kom hem med jordgubbar igår.

Senare under kvällen for familjen iväg för att hämta bonussonen som kom med flyget och på vägen hem stannade vi för att äta middag på McDonald´s.
Dottern ville inte dricka mer än någon klunk av sin mjölk så jag tog med mig mjölken hem. Man har ju betalat SEXTON! kronor för den där mjölken så inte slängs den bort inte.

Och så i morse, när jag såg lättmjölken där i kylen bredvid asken med jordgubbar. Ja, då var det som självklart att ödet velat att jag skulle äta jordgubbar med mjölk till frukost.
McDonald´s säljer ju lättmjölk, vi köper vanligen mellanmjölk och jag "kan" bara äta jordgubbarna med just lättmjölk.



Så en liten försmak av sommaren njöt jag av för en stund.

Storebror är här

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Du vet att du bara måste...

twitter rrs

Leta i den här bloggen

Knuff

Dessa följer mig