Det blev inte mycket sömn i natt...
Försökte komma i säng i tid men sedan började mardrömmarna, hos BÅDA barnen.

Till slut låg de båda tätt intill mig i stora sängen.
Och inte låg de still direkt...
Och inte var de tysta direkt...

Så det var bara att kliva upp okristligt tidigt, göra sig i ordning och passa på att åka till jobbet istället.

Det blir en lång dag idag.

Ta chansen att vara med och tävla om ett Julpaket från Stadens Hjältar!
Har du inga egna barn i rätt ålder? Tävla och ha chansen att vinna en bra julklapp till syskonbarn, kompisbarn osv.



Klicka på bilden för att komma till tävlingen

Tidsinställt inlägg.

Jotack!

Vid dagishämtningen idag fick vi veta att dottern slagit i kanten på ögonbrynsbenet (heter det så?) på en hyllkant när hon lekte och hade gråtit jääääättemycket.
Där syns sedan en svullnad och man anar att det kommer bli ganska blått där under de närmaste dagarna.

När vi sedan är hemma och jag precis ska ta och byta om för att gå på veckans träning med min personliga tränare så hör jag en ljudlig duns och så hinner det bli knäpptyst i 2 sekunder innan dottern vrålar och jag rusar in i vardagsrummet.
Då har hon fallit baklänges ner från fotpallen som hon satt på framför tv:n och slagit i sidan av huvudet och ena axelområdet.

Jag rusar fram och skall lyfta upp henne men hon rycker till och gråter högre. När jag försöker röra hennes axel så protesterar hon vilt och axeln ser ut att vara i en konstig vinkel så jag är övertygad om att  den gått ur led och gastar efter maken som är ute på uteplatsen.
Han försökte undersöka dottern men får knappast röra henne han heller och han säger att vi måste åka in till sjukhuset.

Funderar i halv panik vart jag lagt min telefon för att jag känner att jag behöver ringa PT-Karin och avboka kvällens träning.

Då ser jag att dottern rör lite på armen så vi tänker att kanske är den inte ur led iallafall.
Efter mycket tröstande och försök att få henne att röra armen så börjar det gå bättre och till slut konstaterar vi att den inte är ur led utan bara har fått sig en rejäl smäll.

Suck, vad de kan få en att bli orolig de små liven!

Maken säger därefter att jag kan gå och träna iallafall och vi bestämmer att han ringer om det verkar bli värre. Detta eftersom dottern nu rört mer på armen, lyft den lite, använt handen till att hålla saker osv.
När jag kom hem efter det sköna träningspasset så sov barnen och maken meddelade att det inte var någon fara med armen så då kunde jag andas ut till slut.

Om sonen sedan ramlade ur sängen?
Japp!
Jag hörde det och förstod vad det var som hände så jag rusade dit och tänkte "NEJ, inget mer nu!" men när jag kom in i rummet höll han redan på att kravla sig upp i sängen igen - i sömnen.... så det var nog ingen fara.

Nu kommer ett "Jag är stolt över mig själv"-inlägg. Något väldigt anti-jante så att säga.

På min arbetsplats brukar forskarna presentera sina projekt ibland. I måndags var det en forskare som hade fått ett stort anslag för ett projekt så hon beskrev lite kort vad det var för projekt.
Det är inte alltid man hänger med i det de pratar om (vetenskapliga termer på engelska är inte min starka sida) men i måndags så upptäckte jag plötsligt att jag blev väldigt stolt över mig själv när jag hörde henne prata om en del saker som de forskade om.

Vad själv projektet gick ut på missade jag men när hon pratade om att de undersökte bland annat "bad living" såsom ingen motion och dålig mat så fylldes jag av en annorlunda känsla.
Förr har jag känt mig träffad och tänkt att jag var en av dem som hade större risk för vad det än var de forskade om.
MEN!
I måndags kunde jag istället känna att det INTE var mig de talade om.

Sedan augusti har jag tränat regelbundet och verkligen tänkt på vad jag äter. Inga enorma mängder och inte lika onyttigt som förut. Inga dieter utan bara sunt förnuft.
Visst unnar jag mig onyttigheter, enstaka chokladbit, lite chips ibland osv. Men de dagliga coca cola-burkarna (gärna i plural), de stora portionerna och det hejdlösa skåpätandet har jag slutat med.
Går jag i kylskåpet på kvällen och tittar så slutar det med att jag istället dricker ett glas vatten och så har det där suget försvunnit!

Jag är inte onyttig längre!
Visst anses jag fortfarande överviktig av diverse skalor (som inte alls tar någon hänsyn till VAD det är som väger, muskler, benmassa eller fett) och visst putar magen fortfarande men JAG vet att jag är på rätt väg.

8 kilo borta sedan augusti och med muskler som faktiskt syns när man spänner dem! Tänk att jag har MUSKLER!
Jag är inte lika ofta förkyld, har inte huvudvärk lika ofta och jag orkar bära min son på axlarna! Något som både han och jag kan glädjas lika mycket åt.

Jag är stolt över mig själv!

...köpa skor på nätet.
Då hade jag lätt kunnat tänka mig att köpa dessa skor från Peak Performance!




Tyvärr har jag väldiga problem med att hitta skor som passar när jag går i fysiska butiker så för mig känns det lite mäckigt att beställa hem en massa skor i min konstiga halvstorlek för att sedan skicka tillbaka dem, besviken över att de inte passade. Speciellt om jag tycker att de är snygga och verkligen skulle vilja att de passade. Detta även om det är fri frakt och retur på skorna.

Om jag visste att de passade så hade jag lätt kunnat tänka mig att köpa dessa skor inför våren. Det är ju så fasligt mycket enklare att kunna beställa hem än att springa runt i butiker och leta.

Jodå, jag tänker redan på vårens skor eftersom jag vet att jag inte har kvar ha några sköna skor att använda då. Det par skor som jag har kvar från i våras är ett par converseliknande saker som jag fortfarande använder nu i höst (hmm vinter..) innan snön kommer.


Vilket min man antagligen redan tycker att jag har….


sponsrat men ärligt inlägg, det var därför det blev lite långt :-)

På helgerna hinner jag inte riktigt med bloggen känner jag. Ingenting jag har direkt ångest över för jag gillar att umgås med familjen medan vi alla är hemma men det innebär ju att man glömmer bort en del saker som man skulle vilja skriva om.
Det är ju inte alltid så jätteintressant att i efterhand läsa en lång redogörelse för "allt man gjort i helgen".

Därför ska jag fatta mig kort.

Fredag kväll tog jag emot beställda matvaror från ett för ändamålet anpassat företag och förundrades över hur smidigt det var att beställa vi nätet och få hemlevererat, speciellt sådana där tunga och skrymmande saker som mjöl och toapapper...

Vi tog det fasligt lugnt på lördagen.

På söndagen tog vi det ytterligare lugnt, sedan tränade jag och så gick vi iväg hela familjen för att köpa fryst pizza. Vi höll på att blåsa bort både på ditvägen och hemvägen och sonens halva glass blåste i backen. (ja, de ville ha glass, det fick de och ingen klagade på att det var för kallt att äta glass på vägen hem...)

Däremellan någonstans hann jag få ut ett tävlingsinlägg också. Så gå in till tävlingen <--- LÄNK och tävla om ett julpaket från Stadens Hjältar du med!

Sådärja, det var min helg. Vad sysslade du med?

Stadens hjältar från Ruta Ett fann jag på Mammabloggkryssningen i augusti i år och introducerade apparna för min son, då strax över 3 år. Han älskade filmerna och spelen omedelbart!
Här hemma leks det Stadens Hjältar och syskonen turas om att vara Bella Brandbil eller Pelle Polisbil och de andra underbara figurerna.

Nu har ni chansen att vinna ett härligt "Julpaket", med böcker och en leksak, till ett värde av ca 400 kronor.
Introducera apparna för era barn redan nu och ta chansen att vinna en underbar julklapp att glädja dem med i jul.


Ladda ner den fina barnfilms-appen gratis här:
För att vara med i tävlingen skall du göra dessa två saker:

• Dela tävlingens länk på din Facebooksida. Offentligt så att alla kan se den, även jag. Skriv i kommentaren vilket namn du delat i.

• Motivera varför du skall vinna detta härliga paket / Alternativt svara på frågan: Vem är din hjälte i vardagen?

Tävlingen pågår fram till den 12 december klockan 23.59 och vinnaren presenteras den 13 december.
Antingen lämnar du din mailadress i tävlingskommentaren eller så får du maila till mig om du vunnit (mailadress finns under kontaktfliken ovan)