Liten, sovande kille och jag väntar i bilen tillsammans med David Bowie på radion medan make och dotter köper bröd och lördagsgodis.

Lugn och skönt!

När man har det "lite motigt och kämpigt" så är det skönt när man någon gång har en extra bra morgon.

I dag stannar dottern hemma med sin storebror, som är på besök, vilket innebar att vi slapp väcka henne. Ett barn mindre att tjata på så att hon/han blir klar i tid.

Maken ska på möte precis bredvid byggnaden jag arbetar i så jag får skjuts av honom och bjöd in honom till min arbetsplats för en kopp kaffe innan hans möte börjar.
Det är skönt att sitta i en varm bil (även om jag visst klagade på att jag frös om fötterna vilket maken snabbt fixade med en knapptryckning) och småkonversera med sin make medan man, utan att behöva byta färdmedel med en massa väntan emellan, körs till jobbet.

Detta gör att man har en liten mängd extra energi när landar på sin kontorsstol och kanske, kanske har en bit extra energi kvar istället för att vara på rejält energiminus när man kommer hem som igår.

Om det bara kunde blir lite varmare ute nu så man slipper frysa!
(Fast egentligen är det väl blodvärdet som skall upp så att jag slipper detta...)

Igår ringde hyresvärden (samma nu som sedan när vi flyttar) och gav mig ett glädjande besked som jag sedan kunde ringa och glädja min man med. Vi fick nämligen veta att vi fått en parkeringsplats i värmegaraget i området dit vi ska flytta snart.

Det var låååång väntetid för en plats i det garaget fick vi veta vid kontraktskrivningen så maken såg (inte) fram emot en kall vinter med mycket fönsterskrapande som riskerade att äta upp mycket av den tid som han tjänade på (pendlingstidsmässigt) att vi sen bor på andra sidan staden istället.

Men den där väntetiden blev inte så lång. En månad ungefär.

Det var ett sådant tursamt, härligt (värmande) besked så vi kände för att shoppa loss på trisslotter....men jag tror vi glömde det bägge två och tur var väl det. En högvinst om dagen kanske är max.

Vår agenda idag bestod av en lugn morgon och sedan fara och hämta makens moster för att sedan:

• Panta alla burkar och flaskor som vi samlat på oss i en evighet. En hel sopsäck hade det blivit!!
• Handla en hel del
• Åka och köpa en hel del blommor och frön OCH en massa jord
• Vi fick in ALLT i bilen och skjutsade sedan tillbaka mostern till makens mamma
• Färden gick vidare till IKEA där vi åt en lite sen lunch
• Sedan köpte vi en ny matta i köket (jag som inte skulle ha någon föll återigen för samma matta som vi hade tidigare, den som helt enkelt blev FÖR smutsig och fick kastas ut.)
• En färgglad matta att ha på balkonggolvet lyckades vi bestämma oss för till slut
• En insats till en av garderoberna som skall få inhysa sonens kläder som nu tar lite mer plats när de liksom inte är i babystorlekar längre
• Faktiskt så fick vi även in det vi handlat på IKEA i bilen!

Sedan bar det av hem igen för att snabbt bära in allting så att maken kunde göra sig i ordning för att åka iväg på en middag ända i Uppsala. Det blev inte så för honom till slut men det var ganska skönt att han höll sig hemma för jag är TOTALT slut.

Tiden har rasslat iväg här på kvällskvisten och nu sitter vi och väntar på pizzabudet som tagit liiite för lång tid på sig. Enligt våra magar.

Låång kö men det gick ganska snabbt att komma in och hänga av sig och sedan blev det lite välkomstdrink och mingel innan vi tog oss lite mat och försökte få oss någon form av plats att stå och äta på.
Det var så enormt mycket folk och några satt på golvet, några stod vid små bord och några gjorde som vi och trängdes vid baren. Allt för att få i oss lite lax, franskpotatissallad och en kycklingbit.



Cupcake Sthlm var där och hade en enorm mängd små små cupcakes med sig...De var underbart goda!
Den som kunde baka sådana. Jag måste hitta ett recept på dem som helt klart hade mandelmassa i sig...jummie!

Som sagt så var det en hel del kända ansikten på plats. Josefin Crawford, Katrin Zytomierska och Bingo Rimér med båda söta barnen, Robinson-Martin med frugan Camilla Läckberg, Jan Johansen, några från "Ensamma mammor", en Hollywoodfru tyckte vi oss se, Arn (ok, han som spelar honom), Christian Wall, mfl mfl
Och så Lindas lilla favorit som jag snällt ställde upp och fotograferade.
När jag ser det här fotot undrar jag hur kort Anna Book är egentligen. Linda är ju inte lång och med tanke på de klackar som Anna hade så måste Linda ändå vara längre än Anna...
Efter prisetutdelningen begav vi oss hemåt, maken mötte upp med bilen full av sovande barn och hem kom jag. Trött men nöjd över dagen.
Och det var skönt att ställa ifrån sig den tunga Goodiebagen!
Den innehöll:
Decembernumret av Mama, en påse smycken från Lindex, Miljöpussel, Mini Rodini Tattoos, Gevalias African Night, lite olika bars från Restart, skopåse, putsduk och putsmedel från Ecco, schampoo och balsam från Gliss, hårspray från Schwartzkopf, Dreams unlimited, lotion och en parfym, från The Body Shop, reflexer och presentkort från Amanda Egilson, presentkort för Önskefoto och så någon form av enorm tvättpåse från LG som jag inte alls förstod vitsen med att ha i en Goodiebag...

Såg i bland annat Lindas bag och på bloggar, att det varit lite olika saker i påsarna och det är något jag tycker är märkligt. Men det är väl svårt att få tillräckligt av produkter för alla påsar från alla sponsorer...eller så har de ingen koll när de plockar (otacksam jag lät nu men det är jag absolut inte!).

Natti Natti

Lagom tills dottern är frisk och får gå till dagis så är det då sonens tur att bli förkyld med feber.
Inte mycket feber än men om det är samma skit som dottern hade så stiger det säkert, stackarn!

Snart bär det av för att hämta BILEN.
Oh vad kul det ska bli.
Antar att det blir en hel del bilåkande idag så länge sonen inte verkar påverkad av det. Men han kommer väl sova en del och i den större bilstolen som nu får alldeles utmärkt plats ligger han skönt.

Off we go!

Ojoj, så ska man börja med önskelistor igen...

   Hur får man henne intresserad av annat då...eller ska man kanske låta henne ha sin "rosa-tjej-period"?

Och nu så är det kväll igen..ja, nästan natt faktiskt.
Här sitter maken och jag och äter varma mackor som han pulat ihop. Gott!
Mina har tomat och chorizoskivor och ost, men vi glömde det jag alltid har på varma mackor..oreganon!
Smakar super ändå när man är såhär hungrig :-)
Maken har också tomat på sina men annars skiljer det sig en del då han har tagit tjocka skivor av gårdagens middagskött, BBQ-kryddad ytterfilé, och dijonsenap.

I morgon ska vi hämta bilen!!

Att få sova till nästan 9 är en sällsynt lyx nuförtiden.
Då är det extra lyxigt när man sedan vaknar till en familj som är på så bra humör som alla verkar vara på idag.
Dottern sjunger och leker "snälla lekar" och lyssnar uppmärksamt på det man ber om.
Som vanligt erbjöd hon pappa att hjälpa till att plocka ur diskmaskinen också, och lyckades plocka ur besticken alldeles själv. Rätt hamnade de i lådan också.

Lillkillen låg snällt och sparkade på sin musikmobil i sängen, bytte sånger alldeles själv och földe de små nallarnas runda ovanför huvudet.
Att jag sen upptäckte att han faktiskt bajsat i sin efter natten kissfyllda blöja, utan att det läckt och utan att sonen gnällt som han gör. Då det faktiskt inte kan vara speciellt skönt.

Maken lagar frukost och diskar sånt som inte går in i diskmaskinen och jag....
Ja jag är på bra humör jag med!

Vaknade i morse av att dottern satte sig upp på madrassen bredvid mig och utbrister: "Mamma, det är morgon! Det är inte mörkt, det är morgon! G´morron, G´morron mamma!"
Och när jag kikar upp får jag ett jäääätteleende!
Visst, det var en timme tills vi hade tänkt gå upp men ändå...myyyysss!

Sen snoozade jag lite haha Dottern fnulade omkring i rummet och klappade lillebror på huvudet så jag fick mig nästan en halvtimme lätt sömn.

Att få upp maken var däremot inte vidare lätt. Har man erbjudit sig att skjutsa sin lilla familj till Lidingö och tjejfikat så får man ju masa sig upp i tid...
Han gick ju till och med och lade sig FÖRE mig igår haha.
Jag kom upp och hittade honom på golvet bredvid dotterns madrass...näära dottern och snarkandes. Stackars barn, att hon inte blivit hörselskadad under sitt korta liv av att då och då ligga så tätt intill sin snarkande far :-) Det såg väldigt mysigt ut dock. Det tycker de nog båda två.

En halvtimme sen dök jag upp hos min vännina K som jag lärde känna via familjeliv.se när dottern var nyfödd. Hon har en son som är snäppet äldre än min dotter.
Som tur var så var jag inte den enda som var lite sen eftersom M kom dit strax efter mig.
M lärde jag känna på samma sätt (en "tråd" för oss som fick barn ungefär samtidigt som hon startade) och hennes dotter är snäppet yngre än min dotter.
De har ju båda nyligen blivit gravida igen och det tycker jag är sååå kul.
De frågar lite då och då om det inte är jobbigt med två barn.. Undrar om de undrar vad de gett sig in på?
De kommer klara det galant!
Gör jag det så gör väl de det :-)

Maken kom faktiskt och hämtade upp mig och barnen igen och gav sig av igen, efter en liten mellanlandning hemma, med dottern till sin syster för att hämta hem lite av maten som blev över från gårdagen. Han hade ju lagat det mesta så det tyckte vi att vi kunde göra :-)
Ingen av oss hade lust att laga mat idag.

Började så smått undra vart det tagit vägen när maken ringer och ber mig prata med vår dotter för han var på väg att "ge upp". Hon ville INTE åka med hem.
Hon älskar sina kusiner och sin "amo" och "ame" (farbror och faster) så jag kan tänka mig hur det lät där.
Försökte vädja till henne att komma hem och leka med mig istället och sa att jag ville pussas och kramas.
Hon babblade på om allt möjligt men så fort jag nämnde att hon skulle komma hem så sa hon bara NEJ.
Alla skrattade i bakgrunden.

Men nu är de i alla fall på väg hem sa maken...tror jag när jag ser det haha Jag känner min dotter. <3

Är helt slut efter den här dagen men den började riktigt bra iallafall...
Sonen åt en flaska vid 22-tiden och sov sedan till...håll i er...kl.5!! Jag var tvungen att "känna" på honom en gång under natten när dottern ropat från sitt rum... Han sov så lugnt.
Sen åt han en flaska igen och sov tills jag väckte honom för att göra oss i ordning och gå ut... kl. 9.30!!
Han behövde uppenbarligen sova..och skönt var väl det för det har jag också behövt...i ca 3 år nu.
Gravid...småbarn...gravid...2 småbarn...Ja, ekvationen är inte så svår att få ihop för någon.

Tyvärr räckte inte nattens sömn för att ladda energinivån till lagom nivå inför dagens eskapader.
När alla till slut var färdiga (bonusen är här i helgen och som den tonåring han är sooover han, men vaknade ovanligt tidigt idag) så knölade vi in oss i den trötta trotjänaren och styrde kosan mot Babyland där ett stycke ståbräda införskaffades!
Jippi, när dottern inte orkar gå kan jag nu säga "Varsågod att stå", skönt!

Sedan gick vi in i huset bredvid och shoppade runt efter en ny bärbar till mig. Hittade en av intresse och knölade oss sedan in i bilen igen för att åka till nästa ställe för att undersöka deras utbud.
Missnöjda där knölade vi åter in oss i bilen igen för att åka tillbaka till första stället.
Där var det bara jag som knölade mig ur bilen och gick in för att köpa mig min första egna nya bärbara.
De andra jag använt har varit arvegods från min make.
In i bilen igen och ett samtal till Sofia som jag tidigare på morgonen, efter funderande fram och tillbaka, hade lovat att besöka då hon skulle ha Lingon & Blåbär-visning...Jag hade nu nämligen insett att jag inte skulle hinna ta mig till henne i tid alls...Så jag avbokade besöket.

Nu var det bilshopping på det fullspäckade schemat....och min energinivå och mitt humör var "lika lågt som Glocalnet"...
Kan ingenting om bilar så jag frågade vad som förväntades av mig.
"Var med och välj bil" fick jag till svar.....Det enda krav jag då framställde var att jag inte vill ha någon "buckla" i mitten i baksätet.
Vet ni vad det är jag menar? I mitten på de flesta bilar  finns det nuförtiden ett djävulens påfund som går att fälla ner för att ha som armstöd eller ställa en mugg i eller så... När den är uppfälld och man sitter där i mer än 5 minuter så känns det som om ryggen ska gå av, inte avslappnande alls...
Det är min erfarenhet från diverse hyrbilar i USA och så vill jag inte ha det.
Det tyckte maken var ett bra krav men han tyckte nog jag skulle varit mer engagerad än så...
Till slut gav vi upp när sonen bestämde att nu fick det vara nog med bilknölandet och "hit med maaaaat". Maken ordnade en flaska och så fick sonen det "to go".

Färden styrdes till barnens Farmor och där kändes det som om luften gick ur mig och jag kastade i mig Farmors underbara mat och dog i soffan.
När det serverades efterrätt lite senare så upptäckte jag plötsligt två fläckar på dotterns ena kind. "Har Farmor varit och pussat på dig med läppstift igen" skrattade jag och försökte stryka bort fläckarna.
Det gick inte och när hon vänder andra kinden mot mig ser jag flera fläckar där med. Vänder mig då till de andra i rummet och säger ungefär "titta på de här fläckarna" och när jag vänder mig tillbaka så är hon alldeles fläckig runt munnen också.
Springer mot toan för att meddela maken att det pågår någon form av allergi i vardagsrummet och springer tillbaka och sliter äppelpajen från dottern... Ser då i hennes ögon att hon börjar bli rädd. Bara på grund av mig givetvis...jag går ut i hallen för att andas och lugna ner mig och får på vägen tillbaka syn på ett godispaket i en hylla...
Visst ja! Jag hade köpt en sorts amerikanskt godis till Farmor och dottern hade fått smaka på EN liten pastill 5 minuter innan efterrätten.
Så nu vet vi att dottern är allergisk mot någonting, men vad kunde vi inte räkna ut för det stod inte speciellt utförligt på paketet.
Vid det här laget har fläckarna börjat blekna och inom 20 minuter var hon bara lite rödblossig om kinderna.
Dottern fick tillbaka äppelpajen förresten och åt 2 portioner till. Gäller att passa på, man vet aldrig när morsan ska sno den nästa gång.