.....som jag recenserade en bok känner jag så här kommer ett tips.

På min arbetsplats så har vi 3 stora, höga bokhyllor med "låneböcker". Där kan man hitta böcker som andra har lämnat eller själv lämna böcker som man läst. Det är så praktiskt ibland när man lyckats läsa ut en bok på väg till jobbet och gärna vill ha en ny att börja på redan på vägen hem från jobbet.

Ibland tar jag någon bok som verkar intressant och ibland lämnar jag just de där böckerna som jag läst färdigt på väg till jobbet.

Eftersom vi har en väldigt internationell arbetsmiljö så finns där böcker på svenska, engelska, persiska, tyska, kinesiska osv. Jag håller mig dock till de svenska och engelska.

Senast som jag tittade i hyllan såg jag att någon varit ambitiös, alternativt uttråkad på arbetet, och sorterat alla böcker i alfabetisk ordning. Då upptäckte jag en serie av författaren Jonas Moström och den första boken "Dödens Pendel" lät intressant så jag lånade med mig den.
När jag upptäckte att jag gillade hans sätt att skriva, personerna han skrev om och platsen han skrev om (ganska naturligt eftersom jag har en förkärlek för området mellan Iggesund och Sundsvall...) så tyckte jag att det var skönt att jag sedan skulle kunna gå och ta nästa bok i serien ur hyllan på jobbet.



















Boken lästes ut på väg till jobbet i torsdags så vid lunchrasten begav jag mig till bokhyllorna. Döm om min bestörtning när jag märkte att de 5 böckerna av Moström som stod där inte inkluderade den andra delen, "Svart Cirkel".

Så vad gör en bokmal som jag då?
Jo, på väg till bokklubbsträffen på torsdagskvällen gick jag förbi Akademibokhandeln i Skrapan och köpte mig boken "Svart Cirkel".
Den har jag nu kommit halvvägs i och jag har en känsla av att jag kommer plöja igenom alla de resterande 4 böckerna under december....

Gillar du svenska, spännande, polisromaner där man lär känna poliserna på ett bra sätt så är detta en serie för dig!

Jag har fått läsa ungdomsboken (12-18 år) "Mitt Bultande Hjärta" av Alf Kjetil Walgermo och tyckte att den, trots att den var väldigt lättläst för mig, gav mig mycket i form av tankar och flashbacks till min egen ungdom.

Mitt bultande hjärta är en drabbande skildring av en dödssjuk tonårings kamp mot sin sjukdom, men också om himlastormande vänskap och svindlande kärlek. Det är sorgligt och ibland smärtsamt att läsa, men det är samtidigt fyllt med ljus och pirrande känslor. Boken har blivit en succé i hemlandet Norge och inte undra på!                                       citat Barnens Bokklubb 

Författaren fick mig att bli engagerad i berättelsens huvudperson och trots att boken även handlar om en sjukdom som jag inte själv kan relatera till så finns det absolut något i historien som påverkar mig, den existensiella förvirringen och den förvirrade förälskelsen som man kan känna igen från när man själv var i ungefär samma ålder som huvudpersonen.


Boken kan köpas på t.ex: CDON, Bokus, Bokia och Adlibris

Känner mig så fasligt pigg! Så där så man bara undrar när det plötsligt ska ta slut...

Jag gick upp lite tidigare i morse och begav mig iväg till gymmet, innan någon vaknat där hemma, och kom hem igen en timme senare precis när barnen vaknade. Maken var redan uppe.

Det var så skönt att inte vara morgontrött när man skulle ordna med frukost och tandborstning osv. Allt gick så mycket smidigare!
Är jag gladare på morgonen så blir ju barnen det också (för det mesta).

Nu till den allmänna förvirringen.
I kväll ska jag på Bokklubbsmiddag och jag har varit taggad inför den men någonstans i småbarnsföräldrakaoset/jobbstressen så fick jag igår för mig att det var nästa veckas Bloggmiddag som jag skulle till. Så jag började packa ur helgens enorma väska (ja urpackning är inte lika rolig som ipackning) för att ta med mig den eftersom det har hintats om enorma goodiebags och vinster!

Jag dividerade fram och tillbaka med maken om vilken väska som var bäst och hur jag skulle göra på morgonen eftersom jag skulle till gymmet innan jobbet.
Det bestämdes att jag skulle hämta den tomma väskan efter gymtimmen och sedan dra med mig den till jobbet.

MEN när hjärnan fick lite extra energi av träningen så insåg jag, mitt under armhävningarna, att jag inte alls ska ha väskan med mig idag eftersom det är fel middag....
Tur jag kom på det så jag slapp ha väskan ståendes på jobbet hela veckan!

Hur som helst, jag ser fram emot kvällens Bokklubbsmiddag på restaurang Stekpannan. Det är alltid så kul att träffa mina fellow bokmalar och det ska bli riktigt intressant att höra vad de andra tyckte om boken "En man som heter Ove".

Senaste dagarna har några av mina favorit bloggare på olika sätt berört mig enormt. Rört mig till offentliga tårar till och med.
På min väg till och från arbetet brukar jag passa på att blogga men även att läsa bloggar.
Därav de offentliga tårarna.

Jag vill dela med mig av Bambis, Mammaformer.se och Meekatts olika inlägg som berört mig denna vecka.

Bambi skriver i det länkade inlägget om hur hon har mått och vilka åtgärder hon nu vidtagit, i samråd med läkare, för att komma till bukt med detta.
Jag har följt Bambi länge och träffade henne precis innan jag läste hennes inlägg men jag har inte anat det hon skriver om.
Jag vill ge henne en stor eloge för att hon öppet delar med sig av det. I efterföljande inlägg skriver hon också mer om detta när hon tackar för det stöd hon fått i form av kommentarer i bloggen. Det är dags att ytterligare bryta mot ett stort tabu i samhället - vi måste prata mer om psykisk ohälsa!

Alldeles nyblivna 3-barnsmamman Anna driver sidan Mammaformer.se o det länkade inlägget beskriver en kvinna hur det är att kämpa mot anorexia i samband med att man fött barn. Otroligt gripande! Jag vill dock varna för att bilderna i inlägget är jobbiga att se.
All heder till Anna som driver denna sida och lyfter upp hur olika en kvinnokropp kan se ut och hur olika problem man kan ha.

I ett "helt vanligt" inlägg hos Meekatt länkar hon till ett tidigare inlägg (jag länkar direkt till det inlägget) där hon försöker beskriva hennes känslor kring sin mammas död.
Ja, att det inlägget berörde mig förstår de av er som följt min blogg sedan min egen mamma dog i våras.
Mekatt kam konsten att på ett rakt och ärligt sätt skriva ner tankar som berör, roar och oroar så även om du inte själv förlorat en förälder eller närstående så har jag svårt att tro att du läser hennes inlägg med torra ögon.

Det är med något av sorg i hjärtat som jag ger mig in i sista delen av Hungerspelen.
Ja, jag gick faktiskt och köpte sista delen på engelska istället för den som jag kunde låna av min ena svägerska. Det kändes "fel" att läsa den på svenska när man läst de andra delarna på engelska.

Jag gissar att jag näst, nästa vecka kommer att gå och se första filmen. Det kommer bli häftigt att se hur de lyckats fånga allt på film!

Varför, åh varför skrev hon bara 3 delar?! Jag hade lätt fortsatt läsa denna historia i flera böcker till!

Har kommit halvvägs in i bok 2 i triologin om Hungerspelen av Suzanne Collins och jag är lite FÖR inne i boken när jag väl har tid och ro nog att läsa. Detta märkte jag idag när jag upptäckte att bussen, som jag tar till jobbet, stannar och befinner sig på slutstationen.
Jag fick snällt säga till chauffören att jag åkt lite för långt och fick sitta kvar och åka några stationer tillbaka för att komma till arbetet.
Kunde jag kunde låta bli att fortsätta läsa på bussen på vägen tillbaka? Nej, jag gillar att leva "farligt" jag men denna gång höll jag koll och kom av vid rätt station.

Första boken i triologin slukade jag på rekordtid och maken påpekade att den måste vara bra för han märker det så väl på hur uppslukad jag blir av att läsa vid alla möjliga tillfällen.
Om jag försökte skulle jag säkert kunna komma på ett sätt att fortsätta läsa medans jag byter blöja på sonen med....Skämt å sido så älskar jag att bli "förälskad" i en bok på det viset.
Det tråkiga är ju när boken är slut, jag blir alltid lite nere då men när det handlar om en bok i en serie som denna så skyndar jag istället att få tag på nästa bok och kastar mig in i den.

Denna gång tog det mig några dagar att börja läsa bok nummer 2 eftersom jag fick känslan "den kan ju inte vara lika bra!"....Men jag tror jag har fel minsann.

Är du intresserad av någon bok så hör av dig här i kommentatorsfältet alternativt mailbloggen ytterligare snabela live.se

Priser:
(Oavsett ålder på boken)

20 kronor per svensk pocket

30 kronor per engelsk pocket

50 kronor per inbunden bok oavsett språk.

Säljes för sig eller i "klump".

Frakt tillkommer om du vill köpa någon annanstans i från i landet. Bor du i Stockholm så möts vi någonstans.

Det har runt om mig startats bokbytarklubbar och säljsidor på Facebook och så har jag gått med i en bokklubb som innebär att man kanske inte alltid sitter där med en bok som man faktiskt har några band till när den är färdigläst.

För band har jag fått med de flesta av de böcker jag själv valt och läst. Så till den grad att jag haft svårt att göra mig av med dem.
Jag har massor!

Men plötsligt har jag börjat tänka efter. Varför har jag kvar alla dessa böcker?
Har jag läst om många av alla de Stephen King-böcker som jag har i hyllan? Nej!
Är det på samma sätt med Dean Koontz-böckerna? Ja!
De allra flesta andra är det på precis samma sätt.

Däremot så tar de upp plats. Många hyllmetrar.
Funderar på att göra ett evenemang på Facebook i höst och bjuda in alla hugade bokmalar bland mina vänner att komma hit och fynda.
Ta med dig en pappkasse, en hundring eller två, välj och vraka. Tror ni det vore en bra ide?

Nu har jag iallafall lagt upp en lista över mina Stephen King-böcker på den där säljsidan på Facebook så får vi se om några är intresserade.

Är det några av mina Stockholmsbaserade läsare som är intresserade av att köpa några King eller Koontz så hojta till så ser jag efter om de finns kvar. Lägger upp en lista senare.

Jaja, Skrotmamman. Eldfödd och Jurtjyrkogården är bokade av dig redan, ta det lugnt!

Det är ju helt otroligt! Jag vet inte riktigt hur det har gått till men jag tror det kan ha att göra med hur bra boken faktiskt är.
Den 16 februari skrev jag sist om att jag äntligen hade läst klart en bok som jag hållt på med ett tag.
Och nu har jag gjort det igen!

Denna gång tog det "bara" 2,5 vecka att läsa Vyssan Lull av Carin Gerhardsen, en bok i Hammarbyserien.
Jag har tidigare läst "Pepparkakshuset" och "Mamma, Pappa, Barn", de första böckerna i serien av fristående berättelser som handlar om samma poliser som löser olika hemska brott.

Vad tycker andra om boken?

Både maken och jag läser en hel del.
Nåja det är väl en sanning med modifikation angående mig nu under föräldraledigheten med sonen.
Jag hade precis kommit igång igen med läsningen när sonen "plötsligt dök upp" och nu är vi inne på en bok per 2-3 månader igen och mitt abstinensbesvär är jobbigt mellan varven.

Maken har det där läshuvudet med geniala drag som mest läser sådant som har att göra med forskningen han ägnar sig åt.
Jag läser skönlitteratur. Deckare, böcker av Stephen King-stuk, biografier osv.

Då blir man inte så jätteförvånad när man hittar sin son liggandes på rygg "under bordet" med en av sin syster små bilderböcker. Djupt koncentrerad på de uppslagna sidorna!
Han är alltså bara knappa 7 månader....

Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli!

Sitter och tittar på en intervju med Alexandra och Alexander Coelho Ahndoril.

Jag älskar ju Lars Keplers böcker, Hypnotisören och Paganinikontraktet.
Har lite kvar på den sistnämnda boken och gav min make samma bok i farsdagspresent, fast i ljudboksformat.
Vi är lika fast båda två och när vi en gång skulle åka bil en längre sträcka tillsammans kom vi på att vi var på samma ställe i "boken" och lyssnade på ett antal kapitel tillsammans.

Den var faktiskt riktigt spännande att lyssna på också.
Jag brukar tycka bäst om att läsa då man kan bilda sig ett eget flöde i texten, karaktärerna kan "tala" som man själv fantiserar ihop men just denna ljudbok läses av en bra uppläsare (jag blev lite förvånad när jag nu såg på internet att det är Jonas Malmsjö som läser) och han ger actionscenerna ett riktigt bra flöde utan alltför mycket av stress/wow i rösten.

Åter till författarna.
Det är roligt att de bland annat säger att Lars har helskägg, det är ju så jag har sett honom.
Som en farbror med helskägg.
De pratar om Lars som en som är ständigt aktiv, som hela tiden är igång med historier.
Det är roligt att de talar så om Lars med tanke på att det är Alexandra och Alexander som tillsammans ÄR Lars.

Har ni inte läst någon av böckerna så har ni verkligen något att se fram emot. Jag vet att jag ser fram emot nästa bok.
Tycker ni inte om att läsa böcker så kan ni alltid vänta på filmen, baserad på Hypnotisören, som är på väg.

Lugnt och skönt.
Dottern sitter och äter en liten efterrätt så här mitt i veckan. Man måste få skämma bort sin lilla "sjukling" ibland, någon gång sådär, liksom, ungefär...Äsch jag ska stå för det jag gjort. JA, hon äter en liten Brownie!
Och så tittar hon på tv...
Samtidigt!
Vilken morsa man är va?!
Alldeles underbar just nu enligt dottern i alla fall haha

Eftersom sonen sover och bonus-sonen fipplar med sin dator i sitt rum så passar jag på att läsa Aftonbladet.
På det enda sätt jag hinner nu för tiden, lite billigare i och för sig, på nätet.

Lite saxade konstigheter idag:

Liten 10-årig tjej (eller stor, det förtäljer iofs inte artikeln) blir gravid med en 13-årig pojke och föder barnet. Mormor är jätteglad...
Liten, kort, artikel där man undrar över sanningshalten. Den handlar om en romsk familj dessutom, det handlar mycket om romerna just nu, därför väljer jag att blunda lite för den här historien idag. Inga av alla de spanska tidningar som sägs skriva om detta är utskrivna med namn...Och jag orkar inte leta, för jag kan inte spanska...

Kometen Hartley har tydligen fotograferats...Fantastiskt tycker forskarna...Jag tycker det mer ser ut som ett lårben som stajlar sig i motljus...

Jag kommer ihåg när Nadine Coyle var med i en engelsk såpa för att bli upptäckt som sångerska. Hon gick vidare men sedan upptäckte de att hon ljugit om sin ålder och var för ung för att få vara med. Detta ledde såklart till att hon åkte ut med många tårar.
Senare blev hon en av vinnarna i samma såpa och blev medlem i gruppen Girls Aloud och det har ju gått bra för dem.
Nu däremot så hittar de tydligen på små egna soloprojekt och då går det tydligen inte så bra för lilla Nadine igen... 117 exemplar sålde hon av sin skiva, Insatiable, första dagen! Ajdå...

Nej nu vill dottern bada så vi får väl passa på innan lillebror vaknar.