Detta med att man brukar vara lite starkare i ena armen (vänter för mig eftersom jag är vänsterhänt) har jag hört och märkt av ibland men att det skulle kunna ge sådan ensidig träningsvärk som tisdagens PT-träning har gjort. Det trodde jag inte.

Jag känner av lite grand i vänster biceps, lite "vanlig" träningsvärk så att säga, och i höger biceps så känns det direkt jobbigt!

Samma vikter, samtidigt och lika mycket och ändå så mycket mer träningsvärk i höger arm?!
Undrar om det kan ha att göra med nervskadan jag fick, som jag inte direkt känner av längre, när sonen sparkade på min arm? Det är ju samma arm....

När jag var på Fabmamas-eventet i slutet på september så fick jag en gåva från Tupperware. Något som jag utryckte intresse för när de hade sitt produktbord på minimässan och som jag då fick med mig en av. En Ventsmart.

Jag bestämde mig för att hårdtesta den direkt så den 24 september stoppade jag in en halv paprika i en plastpåse (så som vi brukar förvara t.ex paprika i kylen) och den andra halvan stoppade jag i min Ventsmart och ställde in luftflödet på locket enligt instruktionerna som står på burken.

Sedan lade jag dem bredvid varandra i kylen och lät veckorna gå. Varje vecka tittade jag till dem för att se "hur de mådde"....

Efter två veckor började paprikahalvan i plastpåsen att mjukna rejält medans paprikahalvan i Ventsmart såg och kändes som vanligt. Lite kondens hade bildats i botten på burken och på lockets insida.
Efter ytterligare en vecka tyckte jag inte att platspåspaprikan såg direkt mysig ut och Ventsmartpaprikan började mjukna något.
För en vecka sedan var det en massa äcklig gulaktig vätska i plastpåsen så paprikan var absolut inte ätlig. På Ventsmartpaprikan hade det börjat komma några svartafläckar så nu tyckte jag nog att de båda var oätliga men jag tänkte "jag satsar på mögel" och lät dem ligga kvar en vecka till.

Så idag tog jag ut dem och då var det en mycket äcklig platspåse som jag lite äcklad slängde i soppåsen och en Ventsmartpaprika med ett fint lager av mögel över snittytan som fick följa med ner i soppåsen.
I botten, på lockets insida och på insidorna på Ventsmartburken fanns det en hel del kondens men själva paprikan var egentligen inte så jättemycket mjukare än från början.

Vad drar jag då för slutsats?
Att jag ska försöka komma ihåg att förvara en del av våra grönsaker och frukter i Ventsmartburken istället. Då håller de längre!

Locket har ett integrerat ventilationssystem med möjlighet att ställa ventilen i 3 olika lägen så att mängden syre som släpps in anpassas till frukt- och grönsakstypen. Instruktioner för hur du använder ventilen är tryckt direkt i plasten på produkten så att du enkelt kan se vilket ventilläge du ska använda för respektive frukt- eller grönsakssort.

Skåror i bottnen gör att innehållet ligger ovanför eventuellt kondensvatten i behållaren vilket säkrar bättre luftcirkulation och därmed också korrekt ventilation när behållaren staplas.

Tog jag då några bilder på paprikhalvorna? Hmmm, nej igår var jag en synnerligen dålig bloggare och glömde det. Kanske främst för att jag i ren äckel panikkastade plastpåspaprikan fortare än blixten haha
Men såhär ser den diskade Ventsmartburken ut iallafall.

Sedan augusti någon gång så har jag dragit igång träningen, som fick ett litet sommaruppehåll, och börjat tänka på vad jag äter.
Det har absolut inte varit några dieter inblandade och jag gör inte detta i syfte att "bli smal" utan i syfte att bli hälsosammare och starkare.
Jag har tänkt på VAD jag stoppar i mig och framförallt hur MYCKET.

Idag är jag peppad inför ännu en timme med "min" PT på Puls & Träning men jag har upptäckt ett stort minus med allt det här....

Jag måste gå och dra upp byxorna hela tiden!
Nej, jag kan inte använda skärp för mina byxor har inga hällor.

Jag har nu gått ner 6 kilo sedan jag började tänka på vad jag stoppar i mig och kom igång med träningen.
Detta har resulterat i ett aningens osmickrande gällivarehäng på mina byxor om jag inte ständigt går och drar upp dem.

Så, vad gör jag? Köper nya byxor nu eller lever med eländet ett tag till? Ibland är man kanske lite dumsnål som inte vill lägga ut pengar på "två par byxor" nu om jag skulle fortsätta gå ner i vikt....

Vi har köpt hem två stycken mindre pumpor för att ha någon form av Halloween-dekoration då barnen tycker att det "behövs". En står ute vid dörren och den andra står på köksbordet.

Sonen har tjatat rätt mycket om att vi borde skära i den "så den blir läskig" men jag känner mig själv och vet att vi alla skulle bli mycket missnöjda över resultatet om jag gav mig på en sådan utmaning. Därför låter jag den stå orörd, orange och vacker som den är.

Igår, efter middagen, ställde sonen upp en leksaksyxa mot pumpan som om han tänkte som så att om han inte fick göra pumpan läskig så skulle han ställa dit en läskig accessoar istället.
När yxan senare hade fallit ner, när de lekte så glatt vid köksbordet på kvällen, så ställde jag upp den mot pumpan igen.

Ett sådant härligt avslut på dagen var precis vad jag behövde efter en lååång jobbig arbetsdag. Idag hade jag en sådan där dag då man bara känner för att gå hem istället för att återgå till jobbet efter lunch...
Stress, stress och dåligt humör är en dålig kombination.

Att då komma hem till make och barn som glatt hälsar en välkommen hem och att vi alla umgås tillsammans i köket medan vi lagar mat och äter den med god aptit allihopa. Hurra!

Barnen lekte sedan snällt med varandra vid köksbordet, tills ett litet glas som de använde gick sönder, och borstade tänderna utan större knot.

Det enda halvjobbiga var väl att de hade det lite svårt att slappna av och somna när de väl låg till sängs. Kanske förståeligt, efter en sådan glad och härligt kväll....

Nu sover båda barnen (och maken med eftersom han somnade i dotterns säng vid nattningen) och jag njuter av 2 bitar marsipanchoklad och ett glas Fresita. Mums!

Lugn och ro och total avslappning!

I fredags kväll stöp jag i säng som en urvriden disktrasa. Tryck över näsan och ont i halsen som jag var övertygad skulle övergå till antingen bihåleinflammation eller halsfluss. Om inte både och...
Vaknade i går, inte direkt mindre urvriden, och försökte ta det lugnt under dagen. En tupplur mitt på dagen fick jag till och sedan kändes det lite bättre.

Under söndagen har jag märkt att halsontet försvunnit så jag hoppas att det bara var något snabbt övergående som hotade att slå ner mig men fick något annat för sig istället. Skönt!

Idag har barnen lekt ute och den ena var rejält smutsig när han kom in. Ojoj så kul man kan ha med lera, vattenpölar och lövhögar när det är höst och härligt väder.

Känns lite som om jag hade behövt en dag till den här helgen men så känns det väl ofta förstås. Den här helgen fick vi ju en timme extra iallafall.

Jag har fått läsa ungdomsboken (12-18 år) "Mitt Bultande Hjärta" av Alf Kjetil Walgermo och tyckte att den, trots att den var väldigt lättläst för mig, gav mig mycket i form av tankar och flashbacks till min egen ungdom.

Mitt bultande hjärta är en drabbande skildring av en dödssjuk tonårings kamp mot sin sjukdom, men också om himlastormande vänskap och svindlande kärlek. Det är sorgligt och ibland smärtsamt att läsa, men det är samtidigt fyllt med ljus och pirrande känslor. Boken har blivit en succé i hemlandet Norge och inte undra på!                                       citat Barnens Bokklubb 

Författaren fick mig att bli engagerad i berättelsens huvudperson och trots att boken även handlar om en sjukdom som jag inte själv kan relatera till så finns det absolut något i historien som påverkar mig, den existensiella förvirringen och den förvirrade förälskelsen som man kan känna igen från när man själv var i ungefär samma ålder som huvudpersonen.


Boken kan köpas på t.ex: CDON, Bokus, Bokia och Adlibris