Och så jag då

Och så jag då

About Me

Martina
Stockholm, Sweden
Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Visa hela min profil
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
tisdag 7 februari 2012

Är det min sak att neka detta?

Jag har en arbetskamrat som förra veckan glatt meddelade att hen lyckats gå ner 3 kilo på en månad bara genom att sluta äta glass och godis på arbetstid.
Bland annat så hade hen tagit beslutet att klippa sitt "Mat på jobbet"-kort, vilket hen i princip bara använde till att köpa glass under arbetstid....

Denna person är kraftigt överviktig och behöver gå ner i vikt av hälsoskäl och har lovat sig själv att gå ner ett stort antal kilon under kommande 2 åren för att försöka komma under 100 kilo till 50-årsdagen.

Hen verkar så motiverad och var så glad när hen berättade om de 3 kilona och hur hen hade tänkt sig alltihop så när hen idag, tillsammans med en annan kollega till mig, kom och undrade om vi skulle fika och i nästa andetag frågade om jag kunde "köpa ut" en glass så sa jag direkt nej.
Jag sa det med ett snällt leende och fortsatte direkt med att förklara varför.

Jag sa att jag gärna "köper ut" en glass med mitt "Mat på jobbet"-kort men att jag tyckte att hen skulle fundera en omgång till på om hen verkligen ville ha en glass med tanke på att hen har kämpat så med att gå ner dessa 3 kilon och hade ett så bra mål framför sig.
Hen gjorde just det, gick in på sitt rum och funderade, sedan kom hen tillbaka och sa att vi kunde gå och fika iallafall för hen skulle faktiskt inte ha glass hade hon kommit fram till.
Jag fick också veta att hen även frågat ytterligare en annan arbetskamrat som också nekat (jag tror det var av samma anledning).

Senare, tillbaka på mitt rum, så funderade jag på om det verkligen var upp till mig att bestämma om hen skulle äta glass eller inte?
Nu var det ju så att hen inte hade möjlighet att köpa glassen själv och jag har ingen skyldighet att "köpa ut" med mitt kort (pengarna dras på lönen), varför fick jag då så dåligt samvete?
Är det för att jag är rädd att hen ska se det som någon form av mobbing när man försöker försvåra tillgången till något som hen själv har sagt att hen inte vill äta och vidtagit åtgärder för att inte kunna få tillgång till?

Hur skulle du ha gjort/tänkt?

5 kommentarer:

Marie-Louise sa...

Jag hade nog gjort som du gjorde, men med lite dåligt samvete... konstigt nog. H*n vill ju gå ner i vikt och har klippt sitt egna kort. Hur hade vi tänkt om det gällde alkohol eller rökning? Hade man "köpt ut" alkohol till en nykter alkoholist eller köpt cigaretter till någon som nyss slutat röka? Det hade jag inte gjort och jag tror inte jag hade fått dåligt samvete då, men när det gäller mat så blir det alltid svårare. Svår balansgång det där... Kram

Alfva sa...

Oj så svårt egentligen. Jag hade nog också sagt nej, men samtidigt då känt mig lite som en översittare. På något sätt inbillar jag mig att det vore lättare att säga ifrån om jag befann mig i samma viktsituation som h*n om du förstår vad jag menar.
Fast hade sen samma person kommit och frågat igen om en vecka hade jag säkerligen köpt en glass bara för att slippa känna mig som the bad guy (vilket jag indirekt gör mig ännu mer som när jag köper ut den)....

Silla sa...

Jag hade köpt glassen för det är en vuxen HEN och får ta sitt eget ansvar för om HEN vill gå upp eller ner i vikt..

Trillingnöten sa...

Ojoj vad svårt! Jag hade nog gjort som du faktiskt. Om Hen precis berättat varför hen klippt kortet och ska gå ned i vikt, kan det också hjälpa att få lite stöd på jobbet. Stödet kan vara att "neka" att köpa ut. Att uppmuntra. Om hen sen vill köpa glass kan hen skaffa kortet igen. Eller köpa med hemifrån...

♥ Sojka ♥ sa...

Grattis till vinsten än en gång. :)

Kramis!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Du vet att du bara måste...

twitter rrs

Leta i den här bloggen

Knuff

Dessa följer mig