Just nu känner jag inte igen mig själv!

Jag brukar inte ha problem att planera saker, hålla koll på tider och datum (till och med utan kalender) men nu är det som om allt skramlar omkring löst i skallen och antingen gömmer sig eller "lägger sig" på fel plats hela tiden.

Dagliga rutiner som lämning och hämtning på förskola och skola funkar fortfarande, har inte glömt att hämta något barn iallafall, hmm...men allt utöver verkar ha en egen vilja trots att jag försöker hålla ordning i huvudet och i kalendrar.

Igår hade jag en bra eftermiddag med dottern efter sonens behandlingsbesök hos stamningsexperten. Så avslappnande och rolig så jag helt glömde bort två saker. Ett mindre viktigt återbesök hos optikern och en sak som var otroligt viktigt för maken.

Att min glömska orsakade att jag svek maken gjorde riktigt ont i mig och när han och sonen löste allt så att han kunde göra det han skulle så blev jag först så otroligt lättad. Sedan har en konstig känsla av "varför fick jag inte en ordentlig utskällning?!"gnagt i mig. Så märklig känsla.
Om jag går till mig själv så hade jag förmodligen startat världens bråk och skällt ut "mig" rejält efter en sådan sak....

Som sagt, känner inte alls igen mig själv....

Igår, efter att jag hämtat barnen, så var jag ganska trött. Vem är inte det efter en arbetsdag som avslutas med att man kliver ut i vad som känns som mörka natten...
Så när jag och barnen var och stödköpt lite "nödvändigheter" så köpte jag även två Celcius.

Eftersom jag tyckte att jag behövde lite koffeinenergi så drack jag den ena på vägen hem.
Tanken var ju att jag, efter att maken kommit hem och vi ätit middag, skulle gå och träna.

När maken kom hem så gjorde hans stukade fot så ont så jag tyckte inte att det kändes rätt att han skulle behöva stappla runt mer än nödvändigt och definitivt att han skulle slippa att ta sig upp på övervåningen för barnens läggning. Så jag bestämde mig för att ta träningen som idag istället.

Vad ledde dessa oförutsedda beslut till då?
Jo att jag inte somnade förrän vid 2-tiden!

Jag vände och vred mig i en evighet och sov väldigt lätt resten av natten fram till kl. 5.45 när klockan ringde då jag insåg att jag inte direkt vaknade utan mer "blev uppmärksammad" av klockan att natten var slut.

Så går det när Martina får i sig koffein för sent på dagen utan att kunna träna ut det ur kroppen.

Oh Happy Day.....

När jag var liten så ville inte riktigt mina mjölktänderna ramla ut när de nya tänderna ville upp så 4-5 tänder fick dras ut hos tandläkaren så att de nya inte skulle komma snett.

För några veckor sedan hade dottern en lös tand men plötsligt så hade tanden "fastnat" igen och jag började ana vad som väntade.

Så igår sa hon att det kändes underligt bakom den där tanden så jag tittade efter och mycket riktigt. Där hade den nya tanden tittat fram BAKOM den gamla.


Maken ringde därför tandis i morse och de fick en tid redan i dag på eftermiddagen.

Så nu är den envisa tanden ute och i natt ska tandmössen besöka dottern. För det är tydligen så att det är tandmöss som har den stora äran att hämta mjölktänderna nuförtiden.
Tack för den traditionsändringen Bolibompa...

Elin Entertainment, lanserade i söndags sin underbara idé Elins Kalaskasse och tillsammans med Petré Event PR hade de anordnat ett härligt kalas dit jag och barnen var inbjudna.

Elin, som har arbetat med kalas/event de senaste 10 åren, har en klar känsla av vad barn gillar på kalas. Både vad det gäller teman och underhållning.

Elins kalaskasse är ett enkelt sätt att få hem allt det som behövs för ett lyckat kalas om man bor i Stockholmsområdet. Man klickar in på elinskalaskasse.se och väljer kalastema, antal barn, vilken sorts tårta, vilket fika och vilket sorts godis och sedan levereras allt detta hem till dörren.

Via websidan, eller hos Elin Entertainment. kan man även se vad man kan hyra in för underhållning om man vill slå på stort. Vad sägs om en popcornmaskin, en ball elbil eller varför inte underbara artisten Galaxa (dotterns favorit) eller någon som gör fina ansiktsmålningar på barnen.

Simple as that!

På lanseringskalaset var Balocco där med sina elfordon.
Barnen stod i kö gång på gång för att få åka och dottern hade turen att få åka riktigt länge på "motorcykeln" som de hade när antalet barn började tunnas ut i slutet av eftermiddagen.
Det var tydligen lite läskigt i början när hon fick lära sig det där med handreglag men en av killarna gick med henne runt några varv för att se till så hon klarade det.
Den vore något att ha för att åka till skolan med! (den hade stödhjul så till och med jag skulle klara det haha)

Andra som var där eller sponsrade var Didriksson, Litenleker / Nallebudet (otroligt trevliga människor!), Me&I, Drömskor, Trampoolin, Findus, Frödinge, Lusfri.nu.



 

Fotograf Cristina Funke (Max Nöje)

Den 3 juli gjorde jag en datortomografi av binjurarna då en av mina läkare konstaterade att de prover jag bett honom ordinera mig (men vanliga njurläkaren tyckte var onödiga) mycket riktigt inte var så som de skulle.

Sedan dess har jag väntat på svar.

Senaste månaden tjatade maken på mig om att jag måste ringa läkaren och höra efter hur det såg ut på röntgenbilderna men sedan igår eftermiddag inser jag att jag helt enkelt sköt det framför mig hela tiden för att jag intalade mig att "om han inte ringer så var det inget fel på bilderna".

Igår talade jag nämligen äntligen med läkaren och det visade sig att han aldrig fått utlåtandet från radiologen och inte kunde hitta det heller.
Istället skulle han be sin sekreterare leta reda på utlåtandet och sen ska han ringa mig på fredag igen (första lediga telefontiden).

Så nu är frågan OM det faktiskt är något fel på någon av binjurarna så har jag gått i över 3 månader utan åtgärd bara för att sjukhusets röntgen remitterade vidare mig till en extern röntgenklinik och sedan inte såg till att svaret kom till min läkare (ungefär så kan det ha gått till).

Visst, det kanske faktiskt visar sig att det inte är något fel...men nu är jag helt plötsligt väldigt nervös.
Är det därför jag har varit så trött senaste tiden....

Gaah sjukvården alltså!!

Jag som egentligen inte alls tycker om vintern känner nu att jag (nästan) tycker att det är dags för lite kallare väder.
Men bara så jag kan börja använda mina nya vinterstövlar!

Det var inte meningen att köpa dem egentligen men de liksom ropade på mig när vi var och köpte vinterskor till dottern.
Eftersom man får ett par skor på köper vid köp av 3 par på Skopunkten så kunde jag inte låta bli.

Kanske får köpa mig ett par kängor också, man behöver ett komplement till "vardagsvinterskorna", eller hur?

När dottern började skolan så triggades sonens kunskapstörst vad gäller bokstäver och att skriva.

Idag sitter de i pysselrummet och har sin egen lilla skollektion. Han frågar hur något stavas och hon skriver upp det på en lapp som han sedan skriver av.

Fast nyss gick det till ungefär så här:

Lillebror: Hur skriver man duscha?

Storasyster: Så här.... (Hon börjar skriva och suckar sedan) Mamma!? Hur stavar man dusch efter du...?

Jag: D U S C H

Storasyster: Va? Kan du ljuda ordet?

Jag: Ljuda? Jag stavade det ju precis.

Varpå sonen utbrister:
- Så nu har jag skrivit det. Hur skriver man tuggummi?

Jag och dottern såg lagom förvånat på varandra. Stavat rätt hade han gjort också!

Liten, sovande kille och jag väntar i bilen tillsammans med David Bowie på radion medan make och dotter köper bröd och lördagsgodis.

Lugn och skönt!