Och så jag då

About Me
- Martina
- Stockholm, Sweden
- Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Arkiv
- mars 2015 (6)
- januari 2015 (2)
- november 2014 (11)
- oktober 2014 (8)
- september 2014 (2)
- augusti 2014 (2)
- juli 2014 (5)
- juni 2014 (1)
- maj 2014 (8)
- april 2014 (21)
- mars 2014 (12)
- februari 2014 (19)
- januari 2014 (24)
- december 2013 (13)
- november 2013 (18)
- oktober 2013 (23)
- september 2013 (25)
- augusti 2013 (7)
- juli 2013 (9)
- juni 2013 (10)
- maj 2013 (7)
- april 2013 (25)
- mars 2013 (6)
- februari 2013 (11)
- januari 2013 (14)
- december 2012 (11)
- november 2012 (15)
- oktober 2012 (36)
- september 2012 (32)
- augusti 2012 (35)
- juli 2012 (25)
- juni 2012 (21)
- maj 2012 (22)
- april 2012 (11)
- mars 2012 (32)
- februari 2012 (36)
- januari 2012 (52)
- december 2011 (73)
- november 2011 (87)
- oktober 2011 (106)
- september 2011 (78)
- augusti 2011 (54)
- juli 2011 (82)
- juni 2011 (62)
- maj 2011 (79)
- april 2011 (74)
- mars 2011 (88)
- februari 2011 (56)
- januari 2011 (76)
- december 2010 (89)
- november 2010 (116)
- oktober 2010 (114)
- september 2010 (34)
Yppats
Barnen
Tankar
Glädje
Maken
Sömn
Sjuk
Produkt
Gnäll
Bloggar
Shoppa
Mat
Dagis
9-5
Barnamun
Vänner
Släkten
Humor
Utveckling
Lekar
Hushållsarbete
Kärlek
Humör
Väder
Motion
Recension
TV
Tävlingar
Träning
Fest
Facebook
Sjukhus
Bok
Engagemang
30 dagar
Event
Film
Resa
Vinst
Dagens
Willvin
Baka
Musik
Öppna Förskolan
Boet
Debatt
Utseende
Bonusen
Alkohol
Vagn
Ängeln
Mamma
Citat
Läst
Vinnare
Restaurang
Bilen
Vikt
Pengar
Spot and Tell
Dator
USA
Politik
Smartson
Flaska
Buzzador
Post
Allergi
BVC
EFIT
Skola
Gästinlägg
Säljes
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
fredag 31 januari 2014
Varför glömmer jag alltid det vackra?
Så satt jag däruppe, ovan molnen, och njöt av den djupblå
himlen och molnen under oss, som såg ut som snötäckta vidder, då det slår
mig…..
Det är ju så vackert här uppe, varför glömmer jag alltid det och fokuserar på hur otroligt jobbigt jag (fortfarande) tycker det är att sätta mig på planet och låta det föra mig till detta vackra?!
Om jag kunde komma ihåg den känslan som jag idag kände när
jag satt och tittade ut över himmelsvidderna så kanske det är lättare att kliva
på planet på väg hem och bara låta planet lyfta. Det är värt ett försök eller
hur?
Väldigt trevlig kabinpersonal var det på planet också. På
något sätt (eller ja det är väl erfarenhet antar jag) så ser de direkt att jag
inte är direkt bekväm med att befinna mig på planet innan vi lyfter så de kom
fram och frågade om allt var ok och om jag kände att jag behövde något.
Senare, precis innan den mycket försenade avgången, så kom en av dem fram och erbjöd
mig ett av sina magasin som hon köpt i morse, “To take your mind off things”.
Under själva flygningen var de förbi mig några gånger och frågade om jag
behövde något, undrade något eller ville ha mer att dricka.
Tänk den dagen som den där “oron”, som jag verkar utstråla,
har avtagit och det inte längre är jobbigt att flyga själv….Då kommer jag nog
sakna hur vissa verkligen ser efter en lite extra när man behöver känna sig
trygg.
Tack British Airways för Odin och hans kollegor på dagens flight till London!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Är du så orolig för att flyga..? Stackare, jag älskar det!!
Det för med att inte se skönhet som är framför en, tror jag är vanligt.. Man ser inte skogen flr alla träden;)
Tack för besöket :) kram på dig!!
Nej usch, det känns sådär. Haft sådana kramper i kroppen nu dem senaste dagarna. Känner mig nästan som stel då jag vaknar. Så är jag så grå i ansiktet. orkade inte heller sätta på mig någe smink igår, så jag tog bort ansiktet. Brukar iaf sätta på mig någon foundation och rouge. Det får iaf en att se piggare ut. istället för grått ansikte, blå/vita läppar och svart under ögonen. nej usch.
hur mår du? läste att du mådde dåligt? Hoppas att du mår bättre under dagen! krams