I förrgår var jag helt sänkt! Ingen energi, kände mig svimfärdig flera gånger, huvudvärk och ont i halsen. I går blev jag glad när det kändes som om det redan vänt då energin var på väg upp och halsontet var borta.

I natt hade jag jättesvårt att sova och kände det som om jag mest låg och slumrade för att sedan vakna på morgonen med huvudvärk och orkeslöshet igen.

Kände mig inte som världens bästa mamma direkt när jag vid lunchtid konstaterade att huvudvärken inte gick att råda bot på med några medel....
Eftersom maken var på jobbet så fick jag helt enkelt försöka sysselsätta barnen med diverse lugna sysselsättningar medan jag försökte vila bort huvudvärken istället.

De var så gulliga och förstående mina gullungar och det var tur att det värsta av huvudvärken var borta när maken sedan kom hem och barnen började bli rastlösa (fullkomligt förståligt).

Efter middagen har vi nu förflyttat oss ut på gården där jag sitter i solen och värmen medan min kalsongjocke bjuder mig på "sandsoppa" och dottern bjuder på rosenbladssoppa.
Det ena luktar en aning godare än det andra som ni förstår.

Varför "kalsongjocke"? Sonen vägrar sätta på sig shorts idag så ja, här springer han runt i t-shirt och kalsonger. Men hey, det är ju sommar så det får gå.

Tidigare idag märkte jag mitt i, vad som skulle vara den, värmande duschen att det inte längre var så varmt. Jag hade skyndat mig igenom schamponering och tvättning av lekamen för att kunna stå och njuta lite i varmvattet men det hade jag ingenting för....
Det blev kallt. Inte iskallt som tur är men det var nog den kallaste duschen jag tagit på ett bra tag. Som tur var så var det bara balsamet som skulle ur och kroppen som skulle sköljas av en sista gång men sedan fick jag snällt kliva ut ur duschen och värma mig i stugvärmen istället.

När vi nu på kvällen insåg att diskmaskinen slutat fungera också så trillade det ner ett mynt i tankemaskinen och vi kom på att det nog var en propp som gått. Till både varmvattenberedaren och diskmaskinen. Vi lokaliserade proppskåpet men maken kunde inte se någon propp som gått (alla satt kvar hehe) så vi fick ta och kontakta stugägarna istället och hoppades att de kan lösa det för det vore skönt om barnen kunde duscha i morgon....

Det visade sig att de var på fest (mitt i veckan?! tänkte jag innan jag insåg att det faktiskt var fredag....) så de kommer i morgonbitti och hjälper oss med detta.

Nu har jag lagt några 4,5% öl i frysen för att dricka till dagens grillmiddag som är på gång och sedan blir det nog en mysig kväll framför tv:n tror jag. Det blåser en hel del i kväll och då blir det lätt kyligt att sitta ute.

Jo här i stugan tar man sonen i handen och beger sig mot sopstationen en bit bort. Sonen bär kartongen med alla mjölkkartongerna i för de var ju hans (som han själv uttryckte sig). Hans storebror var nog en stor konsument av mjölken han med förstås.

På vägen tillbaka till stugan drog han iväg. Fram och tillbaka över vägen och pratade om fåren som inte syntes och hjortarna som vi såg. Han visade mig brandsläckaren som sitter uppe i trädet vid en stuga och ville lukta på blommorna som jag tycker luktar gott.

Jag funderade en stund på om jag skulle ta med honom ut på en längre promenad men det var trots allt sent och träskorna är inte alltid de bästa promenadskorna om man säger så.

Igår lämnade bonussonen oss för färd hem till oss och sedan via sitt hem i Göteborg och nästa veckas resa över atlanten till ett halvårs studier. Kändes märkligt att han skall vara borta så länge! Men, men han är ändå 20 år och redo för livet så att säga.

När vi ändå var inne i Mariehamn tog vi oss en tur till Lilla Holmen, en liten oas med allsköns fåglar, kaniner (bland annat den största kanin jag sett, och en härlig lekplats för barnen mitt på en strand. Det var väldigt långgrunt där så det kändes säkert för barnen.

Nu är det ju så att maken inte riktigt är den där solbadande strandpersonen så efter ett tag begav vi oss tillbaka mot stugan igen. Inget fel i det, det är en väldigt härlig stuga.

Visst kan det vara besvärligt med riklig mens närsomhelst på året men jobbigast tycker jag att det är på sommaren. Att Reddville/Tamponsforfree ewdå har en kampanj tillsammans med Meda OTC för att informera om deras Cyklo-F är passande. 

Nu kan jag inte själv använda detta receptfria läkemedel då jag reagerar mot det verksamma ämnet och blir sjuk som om jag var rejält magsjuk (blöder mindre dock...) men jag vill ändå rekommendera det eftersom det ändå är ovanligt att reagera.

Prova en gång och se. Första gången kan du testa med lägre dos kanske. Du kan köpa Cyklo-F på t.ex. apotea.se där du nu får 30% rabatt med rabattkoden Cyklo-F när du kommer till kassan.

Cyklo-F innehåller inga hormoner utan istället tranexamsyra, som är det verksamma ämnet, är en aminosyra som liknar det som redan finns naturligt i kroppen.

I mitt paket från Reddville fick jag även andra bra-att-använda-produkter från Meda OTC såsom Lactal Balans, Sensual Balans, MittVal Kvinna och SB12´s Antiplaque-tuggummi.
                     

Ena morgonen är det sonen som tar sovmorgon och andra morgonen är det dottern (och bonussonen tar sovmorgon varje morgon såklart hehe).  Det är inga små sovmorgnar de tar heller utan de vaknar vi 10.
Det är så härligt att gå och lägga sig när man är trött och sedan få sova ut och vakna före barnen, för det barn som för dagen inte tar sovmorgon är det barn som vaknar när jag går upp och det gör mig ingenting.

Lite "Sommarlov" på tv och frukost i lugn och ro innan de andra kommer upp. Tänk om det alltid kunde vara så.

....vi INTE på denna ö!

Så är vi då på den stora lilla ön igen. HÄRLIGT!

Att vi också bor i samma stuga i år känns verkligen som om vi "kommit hem".
Vi hade egentligen fått en annan stuga längre bort men när maken frågade om de hade något "närmare" (stranden alltså) så hade de visst det och när ägaren körde i förväg och sedan svängde in vid precis samma stuga som vi bodde i förra året så fick alla ett stort leende på läpparna, utom bonussonen då som inte var med förra året. KUL att han kunde komma med halva veckan i år eftersom han sedan drar över atlanten för att plugga i ett halvår.

Ägaren verkade också tycka det var kul att vi kommit tillbaka i år också och av en slump hamnat i samma stuga.

Ja, då vet ni hur allting fungerar i stugan då!

sa han och konstaterade nog att allt blir lite lättare med återkommande gäster. Vi fick uppfattningen förra året att det var deras första år som ägare av stugabyn, så kanske är vi de första återkommande gästerna för dem?

Vi har redan smitt lite lösa planer om att komma hit igen nästa år också och då är det jag som ringer hit så fort vi har bestämt oss och bokar just stuga nr 18, den saken är säker.
Vi åker nog sista veckan på semestern nästa år, precis som vi gjorde förra året, för då var det lite bättre väder (skriver jag som nu sitter mitt i solen och njuter av en lätt bris och hetta varvat) och så har hallonen hunnit mogna då. Nu är det bara små, små kart överallt utmed vägen till stranden.

Men i vattnet är det INTE för kallt för att bada i alla fall. Kallare att komma upp efteråt då tyckte barnen.

Vi är i lekplatsen och dottern har klättrat upp på ovansidan av en nättunnel uppe på klätterställningen.

Följande konversation utspelar sig mellan henne (D) och mig (M):

(M) Du ska inte klättra upp dit! Det kan vara farligt eftersom du, om du tappar taget, kommer göra dig jätteilla när du ramlar hela vägen ner.....(här gör jag en paus för att budskapet skall sjunka in)....... Så du ska inte vara däruppe.
(D) Varför då?

Det ser ut som om de lyssnar ibland men låt er inte luras. De är fenomenala på att låt det man säger glida in i ena örat och raka vägen ut genom det andra.

Jag kan se kvinnor ibland, äldre kvinnor, på vägen hem från jobbet där bussen passerar i närheten av där hon bodde och plötsligt överväldigas av minnet av Henne.

Det kan vara en ryggs krökning, ett par lila skor, en grånande frisyr eller en blå kappa. Och så kommer tankarna på Henne.

Om den äldre kvinnan dessutom är äldre än vad Hon var, med käpp, stapplande ålderdomlig gång eller rullator. Då tänker jag att Hon aldrig fick bli så gammal....

De behöver inte vara lika Henne alls egentligen men saknaden kommer över mig och jag önskar att kvinnan ska titta upp. Titta på mig igenkännande och säga

Nej men hej Tina. Är du här?

och så skall jag upptäcka att det ändå är Hon....

Mamma....