Och så jag då
tisdag 2 juli 2013
Jag ser henne ibland....
16:50
Jag kan se kvinnor ibland, äldre kvinnor, på vägen hem från jobbet där bussen passerar i närheten av där hon bodde och plötsligt överväldigas av minnet av Henne.
Det kan vara en ryggs krökning, ett par lila skor, en grånande frisyr eller en blå kappa. Och så kommer tankarna på Henne.
Om den äldre kvinnan dessutom är äldre än vad Hon var, med käpp, stapplande ålderdomlig gång eller rullator. Då tänker jag att Hon aldrig fick bli så gammal....
De behöver inte vara lika Henne alls egentligen men saknaden kommer över mig och jag önskar att kvinnan ska titta upp. Titta på mig igenkännande och säga
Mamma....
Det kan vara en ryggs krökning, ett par lila skor, en grånande frisyr eller en blå kappa. Och så kommer tankarna på Henne.
Om den äldre kvinnan dessutom är äldre än vad Hon var, med käpp, stapplande ålderdomlig gång eller rullator. Då tänker jag att Hon aldrig fick bli så gammal....
De behöver inte vara lika Henne alls egentligen men saknaden kommer över mig och jag önskar att kvinnan ska titta upp. Titta på mig igenkännande och säga
Nej men hej Tina. Är du här?och så skall jag upptäcka att det ändå är Hon....
Mamma....
Etiketter:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du vet att du bara måste...
7 kommentarer:
♥♥♥♥♥♥♥
Åh vännen <3 Tårarna rinner här på mig nu. Saknaden försvinner nog aldrig va...
Och så lyssnar jag på "håll mitt hjärta" med Björn Skifs samtidigt, då kan det inte bli annat än tårar <3 Kram fina
ja den är verkligen jättebra. rekommenderas varmt
Så fina & rörande ord. Saknad, längtan, alla tankar är på ngt sätt ngt vackert för man minns allt det fina men ack så jobbigt och sorgligt!
Kram till dig!
Frida
<3 Jag förstår dig precis. Inatt drömde jag om min pappa, hur han levde. Han dog ändå när jag var nio så det är konstigt att jag ens drömmer om honom. Men ibland förnims man ändå. En doft, en rörelse och den där drömmen. Kram på dig!
Oh,vilket rörande inlägg. Alla har vi någon som vi saknar oerhört mycket!
Vilket starkt inlägg! Att mista någon i förtid är så orättvist för alla...Inte alls rätt. Min svärmor, som blev 54 år precis, gick bort i mars och det var fruktansvärt och är än idag. Då var hon inte ens min mamma (men en fantastisk kvinna som jag var så glad över att få ha i mitt liv de sju åren som blev)...
ps. Tack för din kommentar om sommarbarn och att det kommer att gå bra för dottern! Det behövde jag verkligen! Nu är det ändå till släktingar hon ska åka, och du fick till en början åka till främlingar. Min faster tog faktiskt sommarbarn när jag var liten och de kom tillbaka år efter år. Vi hade jättekul på vår farfars gård!