Jag fick nyss sådan lust att krama om tre helt okända män!

Dessa tre män var även okända för varandra men tog ställning och stannade till för att se till att ingenting hände den kvinna med barnvagn vars man/kille började skälla högljutt och aggressivt mot henne mitt på t-baneperrongen.

Självklart vet jag inte bakgrunden men att skrika en person rakt i ansiktet medan man hotfullt står med ansiktet 20 cm ifrån den andres ansikte känns aldrig ok.

Det lät, på det han skrek, som om det han var arg på var att de klivit av t-banan och hamnat fel på något vis.
Kanske hade hon föreslagit den felaktiga änden på t-banetåget eller kanske hade de klivit av på fel station. Kanske var det inte hennes fel alls?

Men dessa tre män då, vad gjorde de?
Först stod de på avstånd och tittade, som för att se vad som pågick. Sedan, när kvinnan försökte gå ifrån den hotfulle mannen (hon såg skräckslagen ut) så tittade männen på varandra och placerade sig mellan den hotfulle och kvinnan varpå en av dem sade lugnt:

Vi anser inte att det är rätt att du beter dig såhär!

Den hotfulle mannen stod sedan bara där och tittade på männen som stått upp för kvinnan.
Vid denna stund stängdes dörrarna på mitt tåg, som jag klivit på medan detta pågick, så jag vet inte vad som hände sedan men jag kan väl hoppas att den arga mannen fick sig en tankeställare och lyckades lugna ner sig när han märkte att andra personer inte tyckte att han agerade rätt....

Jo jag vet, förmodligen är detta ett återkommande tema för detta par och mannen kommer förmodligen inte ändra sitt sätt att bete sig. Men just denna gång fick kvinnan känna att hon hade någon (män) på sin sida.
Och kanske, kanske var det just denna händelsen som fick livet att ta en annan (positiv) vändning för någon av de inblandade.

Jag vet att jag iallafall blev stolt över dessa modiga medmänniskor som sade ifrån. Det är det sannerligen inte alla som gör, inte ens i allvarligare situationer än denna.

Hur skulle du reagera? Skulle du våga reagera i en hotfull situation?