Idag bar det av till en av dotterns kompisar (den enda hon lyckats få på 2 månader på det hemska dagis hon går på nu...) på 4 års kalas.
Jag kan inte nog uttrycka hur lycklig jag blev för hennes skull när inbjudan kom för några veckor sedan.

Det var dock inte många av de som blivit inbjudna som kom, enligt dottern som kom fram till mig under kalaset och berättade vilka fler som fått inbjudan på sin hylla på förskola.
Visst det KAN vara så att alla de inte kunnat komma, trots att inbjudan kom mer än en månad i förväg, men jag kan inte låta bli att återigen reflektera över att det där med kamratskap inte är en del av denna förskolas prioriteringar.

Barnen hade iallafall jättekul och födelsedagsbarnets föräldrar hade verkligen ansträngt sig med lekar, bubblor, bra musik och så vidare. Fiskdammen var också lite annorlunda eftersom pappan i familjen hade placerat sig utanför ett fönster och så öppnades fönstret och barnen fick fiska ut genom det utan att kunna se att han stod där utanför.

Det var ganska långt att ta sig till kalaset och det gjorde vi till fots. Skönt att det faktiskt gick bussar precis i närheten så vi kunde ta bussen hem istället eftersom barnen var helt slut efter 2 timmars kalas.

Men nu är vi hemma igen och tar det lugnt innan barnen ska äta middag. Ja, barnen. För jag har tänkt att unna mig en fin köttbit, pommes och vitlökssmör senare när barnen sover.

I morgon kommer maken hem igen efter några dagars tjänsteresa i Madrid. Hoppas han tar med sig de 14 graderna som det varit där....