Och så jag då
torsdag 19 maj 2011
Och så fortsatte jag gå, en aning konfunderad.
15:51
På väg till Öppna Förskolan idag promenerade jag förbi ett stånd med grönsaker. En av de ivriga försäljarna hejar glatt på sonen och säger sedan att sonen ser precis ut som en italienare med "den där hatten".
Jag skrattar lite och slänger ur mig att "nej, nej, han är iranier" varpå försäljaren utbrister:
"Va?! Är du iranier?!"
Jag saktar ner och tittar förvånat på honom och säger att jag nog är så svensk man kan bli varpå han allvarligt säger "men då är han ju inte iranier, då är han svensk!"
Jag visste inte vad jag skulle säga... Jag fortsatte bara gå och kände mig väldigt konfunderad.
Underförstått i meningsväxlingen måste ju ändå ha varit vilket land sonens far är ifrån?
Hur tänkte då denne man, av utländsk härkomst, när han uppenbarligen tycker att om man är av både icke svensk och svensk börd så ska man kalla sig för svensk hellre än något annat?
Jag kan inte tänka annat än att denne man har blivit alltför färgad av den främlingsfientlighet som råder i Sverige.
Eller så gillade han kanske inte iranier helt enkelt :-)
Jag skrattar lite och slänger ur mig att "nej, nej, han är iranier" varpå försäljaren utbrister:
"Va?! Är du iranier?!"
Jag saktar ner och tittar förvånat på honom och säger att jag nog är så svensk man kan bli varpå han allvarligt säger "men då är han ju inte iranier, då är han svensk!"
Jag visste inte vad jag skulle säga... Jag fortsatte bara gå och kände mig väldigt konfunderad.
Underförstått i meningsväxlingen måste ju ändå ha varit vilket land sonens far är ifrån?
Hur tänkte då denne man, av utländsk härkomst, när han uppenbarligen tycker att om man är av både icke svensk och svensk börd så ska man kalla sig för svensk hellre än något annat?
Jag kan inte tänka annat än att denne man har blivit alltför färgad av den främlingsfientlighet som råder i Sverige.
Eller så gillade han kanske inte iranier helt enkelt :-)
Etiketter:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du vet att du bara måste...
7 kommentarer:
I vissa länder räknar man att om barnets mamma är typ svensk så är barnet med svensk spelar ingen roll vad fadern är då. För barnet har kommit ut ur mamman och ska därför kallas svensk då mamman är det
Lite kul det där - att man uppfattar det så olika - undrar vad grönsaksgrubben sagt om du sagt att han var halviranier =)
... och på tal om föräldrar som inte säger till sina allt för "elaka" barn så kan jag tyvärr säga att den holländska pappan nog tagit en öl för mycket i solen (och borde av den anledningen inte passa sina barn på lekplatsen)
Kram
Nu har ditt bud tyvärr blivit överbjudet med 10 kr. Gå gärna in och buda nytt. Det är ju väldigt häftiga skor och allt går ju till välgörenhet:)
http://noonewantsforever.blogspot.com/2011/05/auktion-traskor.html
Hälsningar
Erika W
Sv: Hej! Vad kul att du hittade hit!
Jag vet inte vad du har för förhållande till tro, men jag är kristen och den låt jag hörde handlade om att hitta tillbaka till relationen med Gud http://open.spotify.com/track/4Yp2wruTR2W6BvfIzUSVcZ
Ja det är fantastiskt när man oväntat får höra det man behöver och hittar kraft och insikt i det.
Ha en trevlig kväll!
Hihi, jag förstår dig. :) Men skoj att du snubblade in på min blogg, och hoppas du fortsätter göra det. :)
Jag tror också att det har att göra med vem mamman till barnet är. Så gör ju judar t ex. Har man en judisk mamma är man jude. Bara pappan, nope. I Sverige är det mest så att det är det som "syns" som räknas. Är barnet mörkare är det inte svenskt. Jag har blivit frågad om jag har adopterat min dotter t ex!
Gör ett nytt försök att skriva...
Jag tycker det var en fin tanke, att sonen är svensk.
Även om hans pappa är irianier så är ju ändå sonen svensk. Född och växer upp här.
I mitt tycke är han så svensk han kan bli. Även om pappa inte är svensk.
Jag hade nog reagerat mer om det hade varit tvärtom, att du hade svarat att han är svensk och han hade ifrågasatt det pga dragen...
Hmm... Känner att det är svårt att formulea mig...