Idag gjorde det ont i hjärtat att lämna dottern på jullovsdagiset.
Det ska vara ett jättefint dagis och hennes favoritfröken plus 2 andra fröknar från vanliga dagiset var där men det blev ändå ett hysteriskt gråtande när mamma gick.
Jag tyckte jag hörde henne lååångt efter vad som skulle vara fysiskt möjligt.
Hoppas det visar sig vara roligt där iallafall, sådär så att hon inte vill gå hem när pappa ska hämta.

Själv ska man då i väg på medicinska äventyr igen.
Denna gång är det en CT-röntgen av magen, eftersom vi ifrågasatte att de inte hittade något vid lapraskopin.
Hoppas det verkligen visar att de 5 läkare som såg samma sak på samma ställe, i samma storlek, vid 5 olika tillfällen senaste året, såg fel!
Eller är det kanske bara en stor gasbubbla som fastnat i någon avkrok av mina tarmar?

Framtiden får utvisa...



via iPhone