Förutom de braskande rubrikerna om den väntande snöoredan så läste jag att familjen Jackson nu varit och "talat ut" hos Oprah.
Jasså? Inte förrän nu? Det var min första tanke. Jag trodde att det redan hade skett för länge sedan och gått mig förbi.
Oprah i all ära men måste dessa barn dras fram i rampljuset hela tiden.
Kan de inte bara få vara barn och ta egna beslut som vuxna om några år, huruvida de vill intervjuas och kanske känna sig pressade att säga saker om sin far bara för att skydda sig själva.

Joe Jackson, pappan, vill inte riktigt erkänna (som vanligt) att han slagit Michael som barn men så säger plötsligt Michaels mamma: "You might as well admit it, that, that is the way black people raise theire children".
Sedan kommer de fram till att Joe inte anser att han "slagit", bara "piskat" vilket tydligen inte skulle vara lika illa.
Allvarligt!
Är inte detta det universiella sättet att skylla ifrån sig på....
Man kan väl inte anse att det är ok att piska sin son? Och att sedan skylla på att "alla andra gör så"...

Nä varför inte bara erkänna att det var (och är?) en dysfunktionell familj ni har!

Jag befann mig i USA med familjen under förra sommaren och det enda det talades om var Michael´s död. Och det som sitter fast i mitt minne är när alla barnen står på en scen tillsammans med resten av familjen under begravningen och Paris håller sitt gripande lilla tal.
Detta spelades upp om, och om, och om, och om igen i alla möjliga program.
Exploatering, någon?