Och så jag då
About Me
- Martina
- Stockholm, Sweden
- Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Arkiv
- mars 2015 (6)
- januari 2015 (2)
- november 2014 (11)
- oktober 2014 (8)
- september 2014 (2)
- augusti 2014 (2)
- juli 2014 (5)
- juni 2014 (1)
- maj 2014 (8)
- april 2014 (21)
- mars 2014 (12)
- februari 2014 (19)
- januari 2014 (24)
- december 2013 (13)
- november 2013 (18)
- oktober 2013 (23)
- september 2013 (25)
- augusti 2013 (7)
- juli 2013 (9)
- juni 2013 (10)
- maj 2013 (7)
- april 2013 (25)
- mars 2013 (6)
- februari 2013 (11)
- januari 2013 (14)
- december 2012 (11)
- november 2012 (15)
- oktober 2012 (36)
- september 2012 (32)
- augusti 2012 (35)
- juli 2012 (25)
- juni 2012 (21)
- maj 2012 (22)
- april 2012 (11)
- mars 2012 (32)
- februari 2012 (36)
- januari 2012 (52)
- december 2011 (73)
- november 2011 (87)
- oktober 2011 (106)
- september 2011 (78)
- augusti 2011 (54)
- juli 2011 (82)
- juni 2011 (62)
- maj 2011 (79)
- april 2011 (74)
- mars 2011 (88)
- februari 2011 (56)
- januari 2011 (76)
- december 2010 (89)
- november 2010 (116)
- oktober 2010 (114)
- september 2010 (34)
Yppats
Barnen
Tankar
Glädje
Maken
Sömn
Sjuk
Produkt
Gnäll
Bloggar
Shoppa
Mat
Dagis
9-5
Barnamun
Vänner
Släkten
Humor
Utveckling
Lekar
Hushållsarbete
Kärlek
Humör
Väder
Motion
Recension
TV
Tävlingar
Träning
Fest
Facebook
Sjukhus
Bok
Engagemang
30 dagar
Event
Film
Resa
Vinst
Dagens
Willvin
Baka
Musik
Öppna Förskolan
Boet
Debatt
Utseende
Bonusen
Alkohol
Vagn
Ängeln
Mamma
Citat
Läst
Vinnare
Restaurang
Bilen
Vikt
Pengar
Spot and Tell
Dator
USA
Politik
Smartson
Flaska
Buzzador
Post
Allergi
BVC
EFIT
Skola
Gästinlägg
Säljes
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
onsdag 27 oktober 2010
Vill inte lämna
20:27 |
Redigera inlägg
Dotterns första dag på dagis efter ett par dagars feber (japp vi kommer hålla koll efter prickar nu - kanske tredagarsfeber) slutade med att hon INTE vill gå hem. Hon hade längtat så efter dagis medans hon var hemma så det kanske inte är så konstigt.
Det tog nästan 30 minuter av skoj och skratt och totalvägran innan jag och en fröken lyckades "lura" på henne skorna och jackan och kom ut genom dörren.
Jag försökte såklart locka med den nya bilen men trots att hon tjatat "Hämta bilen idag?" varje dag de senaste dagarna så var den väldigt ointressant just när man kämpar för att få stanna kvar på dagis.
Första utflykten med bilen, förutom hem från bilhandeln, gick till kyrkogården för att besöka vår lilla ängel.
Det var ett tag sedan vi var där nu men det såg fint ut.
Vi hade köpt en gravram med granris och ett mosshjärta som vi placerade dit och kände oss nöjda med "höstklädseln".
Vad vi glömt var att lycktan gick sönder i våras och den hade vi inte bytt ut än så det blev inte av att tända ett ljus, som jag vanligen känner är ett måste när vi är där, speciellt på hösten när det börjar blir mörkt.
På något vis är det nog så att man inte vill att ens barn ska ligga ensam i mörkret....
Känns alltid så svårmodigt att lämna graven.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vad härligt att hon trivs på dagis :o)!!
Och graven ser jättefin ut! Vad skönt att ha ett ställe att gå till och fundera en stund. Även jag har förlorat ett barn, men vi valde minneslund. Ibland ångrar jag mig, men samtidigt tror jag att en grav hade skapat stora skuldkänslor hos mig när man inte besökt på ett tag.
Kram!
Va fint ni har gjort hos William! Det är länge sen jag var där nu men jag tänker ofta på honom när vi åker förbi...
Och visst är det kul med barn som inte vill gå hen!? ;o)
Så fint <3