Kunde knappt sova i natt. Antingen väckte något av barnen mig eller så väckte jag mig själv med min hosta och sedan var det plötsligt morgon.

Sedan försökte jag sminka mig pigg, lämnade sonen på dagis (äntligen frisk!) medans dottern fick vara hemma en dag till med maken som passade på att arbeta hemifrån.

Den där "pigg-sminkningen" funkade ju så lagom bra, för väl på jobbet så fick jag en och annan medlidsam blick tills jag frågade om jag verkligen såg så trött ut som jag var. Svaret var jakande...

Efter en stressig förmiddag så fortsatte eftermiddagen lika stressigt då jag försökte komma ikapp med det som låg efter från förra veckan då jag vabbade en hel del.

Jag hann lagom känna att jag var på väg att ro allt i hamn så ringer maken desperat och berättar att internet, tv och "allting" lagt av.
Mycket riktigt så meddelade ComHems webbsida att det var ett avbrott i området vi bor i, som skulle fortgå till sena kvällen...
Eftersom maken då inte kunde arbeta hemifrån längre så bad han mig komma hem och byta av honom vilket jag gjorde.

Så jag kom hem och sedan tog jag dottern (som nu äntligen är frisk!) med mig för att hämta sonen på dagis.
Det är här den stora katastrofen infaller....

På morgonen hade jag dragit sonen i pulka till dagis och detta hade jag glömt så jag tog vagnen med mig dit, med dottern i.
När sonen kom ut och upptäckte sin syster i vagnen upplöstes han i en blöt fläck och betedde sig som om livet var slut.

Det är miiiiiiiiin vagn! Jag vill åka i miiiiin vagn!

Dottern som är fenomenal på att reta sin lillebror vägrade kliva ut vagnen.
Efter mycket lock och pock lyckades jag till slut få ner dottern i pulkan och sonen i vagnen meddelst ett synnerligen vuxet trick....

Jag satte mig själv i pulkan, sparkade med benen och utbrast:

Jaaag vill åka pulka! Jag får aaaaaldrig åka pulka! Du får dra så åker jag!!

...sa jag till dottern och till slut så låg vi båda skrattandes på marken. Hon för att hon tyckte att jag var världens knäppaste mamma och jag för att jag hade allvarliga problem att komma upp ur pulkan igen.

Det är SÅ man räddar sig från katastrofens brant, en stressig dag i en småbarnsmorsas liv.