Denna kväll har hittills varit den värsta "timmen efter dagis"-kvällen någonsin.

Barnen skrek i munnen på varandra och jag kunde inte tolka någon vilja alls.
Lyckades jag gissa mig till något och fick ett jakande till att det är just det barnet vill, ja då hinner jag knappt börja hjälpa barnet med det förrän den önskan inte alls stämmer längre vilket innebär härdsmälta OCH det andra barnet blir ursinnigt för att jag försöker lyssna på någon annan.

Så fortsatte det tills jag trodde att jag skulle förlora förståndet.
Så hur löser man sådant här utan att grannländerna (jo så högt skreks det här) ringer störningsjouren.

Man skiter i allt, tar av ungarna kläderna och sen lägger vi oss allihop i stora sängen och tittar på Barnkanalen. Hur jag fick dem att sluta skrika?
Det var inte min förtjänst. Jag var tvungen att göra en kanalsökning på tv-boxen och det var tydligen jättefacinerande. Suck!