Häromdagen påstod jag för maken att jag inte köpt någonting till mig själv när jag var iväg på Mammabloggkryssningen. Detta för att jag skulle unna mig att ta en taxi hem från båten då goodiebagen (och det jag köpt till maken och barnen) vägde så mycket att jag inte ides ta mig hem med kollektivtrafiken.

Nu var ju inte detta helt sant, kom jag på i går kväll.
Jag köpte mig ju nämligen en ask med tjugo stycken lakritspipor. Nostalgi!

I går kväll skulle jag ta mig en lakritspipa och hittade avbrutna bitar i asken. Det slog mig då vart maken fick lakritsen ifrån som han mutade sonen med i förrgår.
Ur MIN ask!
Hur sjutton tänkte han då?
Det finns nämligen anledningar till att jag till exempel vägrar låta barnen dricka coca-cola - För att jag ska få ha den för mig själv! Det samma MÅSTE ju gälla lakritsen också!

Jaja, det där med att det är fasligt onyttigt med coca-cola och godis spelar väl en viss roll också men lakritsen alltså....Den är ju MIN!