Igår vid lunchtid så började jag frysa på jobbet och slängde på mig min munkjacka som jag har hängande där men det hjälpte föga. Trodde jag var hungrig och trött bara så jag höll ut tills jag var färdig med det jag gjorde och åt sedan lunch och fikade lite efteråt med några arbetskamrater.

Frusenheten försvann men istället kom huvudvärken och någon timme senare tittade två arbetskamrater in på mitt rum och tyckte jag skulle gå hem.
De tyckte jag såg helt miserabel ut där jag satt och stirrade in i en svart skärm och inte kom på vad nästa steg i installationsprocessen var.
Till mitt försvar angående stirrandet så var det första gången jag skulle göra det hela själv och laptopen gjorde inte riktigt som det var tänkt haha.

Jag gjorde iallafall som de sa, packade ihop och gick hem tidigare. Direkt hem till soffan där jag somnade efter 2 Alvedon och sov i nästan 2 timmar.
Det kändes därefter hjälpligt bättre så jag hämtade barnen och lyckades på något vis utfodra dem nyttigt och satt sedan som ett kolli med dem på varsitt knä tills det var läggdags för dem.

Visst är det skönt när barnen ibland har förmågan att vara inkännande och ta det lugnt när man är dålig?!

Jag trodde då absolut inte att jag nästa morgon skulle vakna av mig själv innan klockan ringde och faktiskt må bra igen.
Hade förväntat mig världens migrän, magsjuka eller åtminstone att en förkylning som heter duga skulle ha slagit ut mig.

Istället har min energi bara ökat under dagen (trots att en viss del av dagen var oerhört jobbig) och nu ser jag fram emot att ha kvar den här energin tills huvudet slår i kudden i kväll.