Och så jag då

About Me
- Martina
- Stockholm, Sweden
- Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Arkiv
- mars 2015 (6)
- januari 2015 (2)
- november 2014 (11)
- oktober 2014 (8)
- september 2014 (2)
- augusti 2014 (2)
- juli 2014 (5)
- juni 2014 (1)
- maj 2014 (8)
- april 2014 (21)
- mars 2014 (12)
- februari 2014 (19)
- januari 2014 (24)
- december 2013 (13)
- november 2013 (18)
- oktober 2013 (23)
- september 2013 (25)
- augusti 2013 (7)
- juli 2013 (9)
- juni 2013 (10)
- maj 2013 (7)
- april 2013 (25)
- mars 2013 (6)
- februari 2013 (11)
- januari 2013 (14)
- december 2012 (11)
- november 2012 (15)
- oktober 2012 (36)
- september 2012 (32)
- augusti 2012 (35)
- juli 2012 (25)
- juni 2012 (21)
- maj 2012 (22)
- april 2012 (11)
- mars 2012 (32)
- februari 2012 (36)
- januari 2012 (52)
- december 2011 (73)
- november 2011 (87)
- oktober 2011 (106)
- september 2011 (78)
- augusti 2011 (54)
- juli 2011 (82)
- juni 2011 (62)
- maj 2011 (79)
- april 2011 (74)
- mars 2011 (88)
- februari 2011 (56)
- januari 2011 (76)
- december 2010 (89)
- november 2010 (116)
- oktober 2010 (114)
- september 2010 (34)
Yppats
Barnen
Tankar
Glädje
Maken
Sömn
Sjuk
Produkt
Gnäll
Bloggar
Shoppa
Mat
Dagis
9-5
Barnamun
Vänner
Släkten
Humor
Utveckling
Lekar
Hushållsarbete
Kärlek
Humör
Väder
Motion
Recension
TV
Tävlingar
Träning
Fest
Facebook
Sjukhus
Bok
Engagemang
30 dagar
Event
Film
Resa
Vinst
Dagens
Willvin
Baka
Musik
Öppna Förskolan
Boet
Debatt
Utseende
Bonusen
Alkohol
Vagn
Ängeln
Mamma
Citat
Läst
Vinnare
Restaurang
Bilen
Vikt
Pengar
Spot and Tell
Dator
USA
Politik
Smartson
Flaska
Buzzador
Post
Allergi
BVC
EFIT
Skola
Gästinlägg
Säljes
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
måndag 2 april 2012
Idag har det varit en händelserik dag.
Dottern klämde sin ena tumme mellan ytterdörrens handtag och väggen i helgen och har haft en svullen och "ajig" tumme sedan dess.
Igår skickade jag bilder till min make, som fortfarande är i utlandet på tjänsteresa, och han tyckte att vi definitivt borde kolla upp tummen.
Eftersom tummen i morse såg ännu mer påverkad ut, övre leden började krokna är väl det bästa sättet jag kan beskriva det som, så lämnade vi lillebror på dagis och gav oss sedan direkt iväg till sjukhuset.
Dottern höll konsert för hela väntrummet medans vi väntade men sade sedan inte ett pip medans läkaren tryckte och vred på tummen.
Eftersom hon inte verkade ha så ont längre tyckte han att vi skulle avvakta 2-3 dagar och sedan återkomma om det inte blev bättre eller sämre. För läkaren trodde inte på någon skelettskada.
Vad säger då dottern när vi är på väg därifrån och sitter på bussen?
Jo, att det gjorde jätteont när doktorn "drog i tummen".....
Hmm, varför sa hon inget till honom undrade jag.
Jaja, hon har inte klagat så mycket på tummen idag så jag tror att det kan vara på bättringsvägen iallafall.....så vi avvaktar.
På väg hem passade vi på att bjuda oss själva på en god lunch och hon fick själv välja vad hon ville äta. Pannkakor blev det och trots att det var en barnportion så var det en rejäl laddning hon fick på tallriken.
All grädde, lite av sylten och över hälften av pannkakorna åt hon upp. Duktigt av vår lilla myrportionsätare.
När vi kom hem var det precis så att sonen hade sin middagslur på dagis så vi väntade med att hämta honom och umgicks lite hemma istället. Då hör vi plötsligt ett fasligt ljud utanför och jag går och kikar från balkongen.
Runt huset på andra sidan gångvägen utanför vårt lägenhet står det då ett gäng poliser och spanar på huset. Det höga oljudet kom från den helikopter som svävade över oss.
Dottern ville gå ut på balkongen men jag tyckte det var bäst att hålla oss inne. Man vet ju aldrig vad som kan komma att utspela sig på en tiondels sekund och sådant är inget jag vill att min dotter skall behöva se så jag förklarade bara att vi skulle låta poliserna vara i fred när de jobbade.
Vart får de allt ifrån?!
Vi satte oss och hade ett litet snack om vad poliser gör och att de är "the good guys" som tar fast bovar och hjälper barn som går vilse eller har andra problem.
Efter ca 20 minuter så drog helikoptern och då ser jag att poliserna också åker iväg.
Hmm....vad sökte de efter i det huset? Och fick de fast den de sökte, undrar jag......
Igår skickade jag bilder till min make, som fortfarande är i utlandet på tjänsteresa, och han tyckte att vi definitivt borde kolla upp tummen.
Eftersom tummen i morse såg ännu mer påverkad ut, övre leden började krokna är väl det bästa sättet jag kan beskriva det som, så lämnade vi lillebror på dagis och gav oss sedan direkt iväg till sjukhuset.
Dottern höll konsert för hela väntrummet medans vi väntade men sade sedan inte ett pip medans läkaren tryckte och vred på tummen.
Eftersom hon inte verkade ha så ont längre tyckte han att vi skulle avvakta 2-3 dagar och sedan återkomma om det inte blev bättre eller sämre. För läkaren trodde inte på någon skelettskada.
Vad säger då dottern när vi är på väg därifrån och sitter på bussen?
Jo, att det gjorde jätteont när doktorn "drog i tummen".....
Hmm, varför sa hon inget till honom undrade jag.
Jag var ju lite blyg mamma. Jag vet inte vem han är för någon!
Jaja, hon har inte klagat så mycket på tummen idag så jag tror att det kan vara på bättringsvägen iallafall.....så vi avvaktar.
På väg hem passade vi på att bjuda oss själva på en god lunch och hon fick själv välja vad hon ville äta. Pannkakor blev det och trots att det var en barnportion så var det en rejäl laddning hon fick på tallriken.
All grädde, lite av sylten och över hälften av pannkakorna åt hon upp. Duktigt av vår lilla myrportionsätare.
När vi kom hem var det precis så att sonen hade sin middagslur på dagis så vi väntade med att hämta honom och umgicks lite hemma istället. Då hör vi plötsligt ett fasligt ljud utanför och jag går och kikar från balkongen.
Runt huset på andra sidan gångvägen utanför vårt lägenhet står det då ett gäng poliser och spanar på huset. Det höga oljudet kom från den helikopter som svävade över oss.
Dottern ville gå ut på balkongen men jag tyckte det var bäst att hålla oss inne. Man vet ju aldrig vad som kan komma att utspela sig på en tiondels sekund och sådant är inget jag vill att min dotter skall behöva se så jag förklarade bara att vi skulle låta poliserna vara i fred när de jobbade.
Är det dumma poliser mamma?
Vart får de allt ifrån?!
Vi satte oss och hade ett litet snack om vad poliser gör och att de är "the good guys" som tar fast bovar och hjälper barn som går vilse eller har andra problem.
Efter ca 20 minuter så drog helikoptern och då ser jag att poliserna också åker iväg.
Hmm....vad sökte de efter i det huset? Och fick de fast den de sökte, undrar jag......
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Otäckt.... Både tummen och poliserna! Hoppas att tummen blir bättre snart, hon får måla en teckning :-)
Kram fina vännen!
Sv Ja men det tycker jag absolut, de kakorna var farligt goda!
Skickar lite extra bloggkärlek till dig idag i min blogg! Ha en trevlig kväll vännen! Kram!