Och så jag då

Och så jag då

About Me

Martina
Stockholm, Sweden
Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Visa hela min profil
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
tisdag 6 december 2011

En inte fullt lika jäktig dag!

Dagens intervju föregicks inte av riktigt lika mycket jäkt (tack Petra, för ett bättre ord än stress).

Barnen var lugna och fina och sprang glatt in på respektive avdelning så jag utan andan i halsen kunde ta mig till tunnelbanan och vidare till intervjun.
Jag hade dock laddat ända från när klockan ringde på morgonen. Så när jag kom ner till tunnelbanan och det var 5 minuter kvar tills tåget skulle gå så kom det automatiskt en stoor suck från mig och jag kände hur jag slappnade av.

Gör din kropp så ibland? Laddar för eventuell kommande stress, liksom för att kunna möta upp den när den dyker upp och sedan klara av den bättre? Är det positivt eller negativt?

Själva intervjun var jag underligt nog inte speciellt nervös över. Det var bara det där att komma i tid som jäktade min trötta kropp i morse.
Intervjun gick bra. Kändes det som från min sida iallafall. Två trevliga kvinnor och jag satt i ett konferensrum och pratade om hur tjänsten, som är ny, skulle byggas upp och hur it-chefen hade skött uppgifterna hittills.
Eftersom it-chefen var en av kvinnorna som var med så kändes det ganska befriande när hon själv pratade om sina egna starka och svaga sidor när det gällde den typen av uppgifter och att hon såg fram emot att anställa en person som verkligen kände för de administrativa delarna. Och sådan är ju jag!

Beslut angående anställningen skulle komma i slutet av veckan så jag kan villigt erkänna att jag blev mycket förvånad när jag kommer hem och ser att jag fått ett mail från den andra kvinnan som var med vid intervjun. Jag hann känna att de antagligen redan beslutat sig för att jag inte passade men sedan öppnade jag mailet och ser att hon bara ville meddela att de inte kunnat få tag i den ena av referenserna jag lämnat eftersom han var på semester den här veckan (tyyyypiskt) så hon ville förbereda mig på att hon skulle återkomma under början på nästa vecka istället. Lättnad.

Så nu får jag gå hela helgen och hoppas.

3 kommentarer:

Marie-Louise sa...

Men vad bra att hon hörde av sig direkt om det :) Inte ofta de gör så känns det som. Då håller vi tummarna nu då :) Kram fina

Ötjejen sa...

Verkar det vara ett jobb som du vill ha? I så fall håller jag tummar, tår och allt däremellan!! Heja dig! Kram vännen!!

alfvan sa...

Åh så spännande! Ringer till referenser gör de ju oftast inte om de inte har för avsikt att erbjuda dig jobbet. Kul!!

Jag vet inte varför jag har fått för mig att blöjan borde försvinna vid 2-år? Men som du säger, det måste ju vara mycket skönare att de bara slänger den när de är redo. Så jag hoppas min är det minsta lik din dotter!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Du vet att du bara måste...

twitter rrs

Leta i den här bloggen

Knuff

Dessa följer mig