Häromdagen tog min son en citronklyfta från diskbänken, bakom ryggen på mig, och när han helt plötsligt börjar frusta och gnälla så undrade jag såklart vad det var och sprang in i vardagsrummet där han var....
Där står han med tårarna rinnande och citron i hela ansiktet och en riktigt "sur min"...Då hade det väl stänkt citron upp i ansiktet på honom när han skulle ta en tugga.

Tror ni han ville ge mig klyftan sen eller? Nej, just det. Det skulle såklart sugas lite mer på den först.

Det är nog som Annikas man säger i den lilla filmen hon postat i sin blogg:

...det är nog gott det där ändå....