Sitter på min lilla specialkudde på en bänk på gården.




Tur att dottern skulle hämtas på dagis så vi kom ut sonen och jag...

Vet inte vad jag ska skriva om veckan som varit.
Jag har haft ont och restrikationer för hur många gånger och hur länge jag fått sitta varje dag...

Varit fasligt trött och sovit från och till dygnet runt, efter en kommentar från maken insåg jag att jag nog inte var trött utan hög av värktabletterna som jag åt enligt schema från läkaren så jag drog ner rejält, har samma smärta som innan men är betydligt piggare och "med".

Jag har vid tidigare tillfällen i livet fått citodon som smärtstillande men avskytt det just för att smärtan inte minskat speciellt och jag känt mig hög som ett hus. Denna gång sade jag ifrån redan när operationen var på planeringsstadiet så jag har sluppit den helt.
Och jag har inte känt mig hög denna gång, bara trött. Däremot tror jag maken har sett tecknen på mig kanske haha

Idag var första dagen jag tagit hand om sonen själv. Det var inte meningen men drogs med feber båda två i gårkväll och han sov bara korta stunder i natt så vi ville inte lämna bort honom över dagen utan vi låg här hemma och myste alternativt gnällde ihop under dagen.

Snälla, snälla kan jag få beställa en läkt, hel, smärtfri rumpa utan sårvätska läckande så fort jag rör mig...