Vi for iväg till Öppna Förskolan igår och hade väl i princip precis "etablerat" oss när telefonen ringer.
Det var vår BVC-tant som undrade om vi kunde komma på en gång istället för när vi egentligen hade tid i veckan.
Så det blev lite väg/mät/snack och sen de hemska sprutorna.
Sonen var verkligen hur glad och social som helst innan sprutorna och väldigt arg direkt efter.

Vi åkte ändå tillbaka till ÖF men han sov mest.
Sen flöt kvällen på i grinighetens tecken.
Vi hämtade dottern och sonen var trött-grinig så vi var tvungna att gå hem. Då blev dottern sur för att vi skulle hem.
Det blev ännu grinigare attityder hemma när sonens feber steg. Det skulle bäras, bäras, bäras för han kunde då inte gå.

Vid halv 5 tiden gick det inte att hålla honom vaken längre så han sov 2 timmar och sen var han vaken typ 2 timmar osv.
Jobbigt natt med andra ord.

När lillbror är sjuk känner jag mig också sjuk

Dotterns gulliga ord om sin lillebror.