Och så jag då
måndag 20 juni 2011
Barnens födelsedagskalas
17:42
Vi gick upp okristligt tidigt och började förbereda kalaset med dekorationer, tårtbak och hamburgerpressning.
Varken jag eller maken fick i oss någon lunch men detta var ju barnens dag så vad gör man?
33 gäster inkl. 17 barn + 2 spädbarn som inte gjorde något väsen av sig alls. Till skillnad från de större barnen!
Jättekul! Jättestressigt!
Aldrig mer ett så stort kalas för våra barn...möjligtvis om de gifter sig....
Etiketter:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du vet att du bara måste...
8 kommentarer:
Åh herregud vad folk! Haha, men nu får dom inte kalas på 10 eller nåt va? ;) Operation? Vad är det för operation? Ja fy skäms på mig att jag inte läst din blogg på länge :(
Men hua! Hur upptäckte du att du hade tumörer där? :s
OJOJOJ..... Ja du, skönt att vara på andra sidan :-/
Det är som det mesta med barn, man förtränger, så är man på't igen.... Nästa år. Haha!
Trevligt var det i alla fall (och gott, hamburgare var perfekt!)
33 personer? Är du spritt språngande galen? :o Fast kalaset såg ju trevligt ut, iaf på bild!
Tack sötnos!
Vilket superkalas!
Och vad sjutton - ska ALLA på mammabloggkryssningen utom jag? Hmm... Surt!
Jo, sele får nog bli en tankeställare framöver. Om hon inte lär sig att lyssna över natten. Eller slutar hata sin vagn, eller slutar springa bort. Eller åtminstone låter bli att vråla som en stucken gris så att jag får utskällningar av pensionärstanter var och varannan dag för att jag pratar med henne.
Älskar visserligen att hon har en egen vilja, jag önskar bara att den inte vore så stor just alla dagar.. ;)
Jisses vilket kalas! Ser skitkul ut och barnen har nog fått en riktigt minnesvärd dag :)
Wow, det var stort! Jag blir tröt bara av att tänka på det :)