Och så jag då

Och så jag då

About Me

Martina
Stockholm, Sweden
Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Visa hela min profil
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
lördag 14 maj 2011

En deciliter är ingen liter...

Igår var det dags för magnetröntgen av magen igen.
Det gick bra som vanligt, förutom det faktum att jag nu vet att nedanstående kombination inte fungerade för mig den här gången heller.

  • Fasta 4 timmar innan
  • Inte dricka 4 timmar innan
  • Ett stycke tarmavslappnande spruta i låret
  • En dos kontrastvätska intravenöst
  • Lagom obekväm ställning på det hårda underlaget.
  • Total stillhet i ovanstående ställning
  • Min konstiga tro att jag denna gång ska klara mig hem utan problem innan jag börjar må dåligt...
Har fortfarande lite småångest över att jag blev tvingad att dricka 1 dl cola...
Jag har ju min sockerfria månad och just coca-cola är det som är mitt största sockergift.

Började bli matt på tunnelbanan så jag gick av vid en station där jag vet att det finns ett stort center, alltså tillgång till mat. Det närmaste var en McDonald´s restaurang så dit gick jag och ställde mig i kön.
Att gå brukar fungera ganska bra när jag har kombinationen blodsockerfall/blodtrycksfall men i kombination med listan ovan så var jag för matt och att då ställa mig i en kö...det var inte så lyckat.

Jag stod bara i ca 5 minuter, det är jag ganska säker på, fast det kändes som närmare en timme för mig. Jag var helt slut i huvudet och kände orken rinna av mig och kunde för mitt liv inte komma på vad jag skulle beställa när jag kom fram till kassan.
Precis när det är min tur att kliva fram till kassan snurrar det till i huvudet.

När jag blev "blekomnosen" i kassan tryckte kassören en liten cola i näven på mig och uppmanade "Drick!"...så jag drack innan jag hann hejda mig.
Jag smuttade i mig ca 1 dl och kände sedan efter så att jag inte skulle bli illamående. Det blev jag som tur inte och kunde sedan äntligen beställa min hamburgare och ett glas vatten.

Jag måste säga att jag aldrig blivit så väl omhändertagen på en McDonald´s restaurang förut.
Jag fick, trots protester från mig, hjälp att bära den väldigt lätta brickan till ett bord och när jag nästan ätit upp kom det fram personal och frågade om jag ville ha lite efterrätt. (Jag tackade nej med ett stort leende)
När jag sedan skulle besöka toaletten innan det bar av hemåt så stod jag och rotade efter plånboken för att ta upp den 5-krona som besöket skulle kosta.
Då kom samma personal fram ännu en gång och sa att han kunde öppna åt mig istället.


5 av 5 möjliga till den restaurangen!

3 kommentarer:

Linda L2K sa...

Ja du, du vet ju vad jag tycker... <3
Men skönt med ett sådant bemötande!

Trillingnöten sa...

Oj! Vilken dramatik, men också vilket mottagande! Har jag aldrig varit med om :)

Sofia sa...

Men lilla vän, du skulle tagit med dig någonting till efteråt, men vilken service av de på McD!!! wow! amazing =) Kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Du vet att du bara måste...

twitter rrs

Leta i den här bloggen

Knuff

Dessa följer mig