Och så jag då

About Me
- Martina
- Stockholm, Sweden
- Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Arkiv
- mars 2015 (6)
- januari 2015 (2)
- november 2014 (11)
- oktober 2014 (8)
- september 2014 (2)
- augusti 2014 (2)
- juli 2014 (5)
- juni 2014 (1)
- maj 2014 (8)
- april 2014 (21)
- mars 2014 (12)
- februari 2014 (19)
- januari 2014 (24)
- december 2013 (13)
- november 2013 (18)
- oktober 2013 (23)
- september 2013 (25)
- augusti 2013 (7)
- juli 2013 (9)
- juni 2013 (10)
- maj 2013 (7)
- april 2013 (25)
- mars 2013 (6)
- februari 2013 (11)
- januari 2013 (14)
- december 2012 (11)
- november 2012 (15)
- oktober 2012 (36)
- september 2012 (32)
- augusti 2012 (35)
- juli 2012 (25)
- juni 2012 (21)
- maj 2012 (22)
- april 2012 (11)
- mars 2012 (32)
- februari 2012 (36)
- januari 2012 (52)
- december 2011 (73)
- november 2011 (87)
- oktober 2011 (106)
- september 2011 (78)
- augusti 2011 (54)
- juli 2011 (82)
- juni 2011 (62)
- maj 2011 (79)
- april 2011 (74)
- mars 2011 (88)
- februari 2011 (56)
- januari 2011 (76)
- december 2010 (89)
- november 2010 (116)
- oktober 2010 (114)
- september 2010 (34)
Yppats
Barnen
Tankar
Glädje
Maken
Sömn
Sjuk
Produkt
Gnäll
Bloggar
Shoppa
Mat
Dagis
9-5
Barnamun
Vänner
Släkten
Humor
Utveckling
Lekar
Hushållsarbete
Kärlek
Humör
Väder
Motion
Recension
TV
Tävlingar
Träning
Fest
Facebook
Sjukhus
Bok
Engagemang
30 dagar
Event
Film
Resa
Vinst
Dagens
Willvin
Baka
Musik
Öppna Förskolan
Boet
Debatt
Utseende
Bonusen
Alkohol
Vagn
Ängeln
Mamma
Citat
Läst
Vinnare
Restaurang
Bilen
Vikt
Pengar
Spot and Tell
Dator
USA
Politik
Smartson
Flaska
Buzzador
Post
Allergi
BVC
EFIT
Skola
Gästinlägg
Säljes
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
söndag 19 september 2010
Jag kan konsten att knöla mig
Är helt slut efter den här dagen men den började riktigt bra iallafall...
Sonen åt en flaska vid 22-tiden och sov sedan till...håll i er...kl.5!! Jag var tvungen att "känna" på honom en gång under natten när dottern ropat från sitt rum... Han sov så lugnt.
Sen åt han en flaska igen och sov tills jag väckte honom för att göra oss i ordning och gå ut... kl. 9.30!!
Han behövde uppenbarligen sova..och skönt var väl det för det har jag också behövt...i ca 3 år nu.
Gravid...småbarn...gravid...2 småbarn...Ja, ekvationen är inte så svår att få ihop för någon.
Tyvärr räckte inte nattens sömn för att ladda energinivån till lagom nivå inför dagens eskapader.
När alla till slut var färdiga (bonusen är här i helgen och som den tonåring han är sooover han, men vaknade ovanligt tidigt idag) så knölade vi in oss i den trötta trotjänaren och styrde kosan mot Babyland där ett stycke ståbräda införskaffades!
Jippi, när dottern inte orkar gå kan jag nu säga "Varsågod att stå", skönt!
Sedan gick vi in i huset bredvid och shoppade runt efter en ny bärbar till mig. Hittade en av intresse och knölade oss sedan in i bilen igen för att åka till nästa ställe för att undersöka deras utbud.
Missnöjda där knölade vi åter in oss i bilen igen för att åka tillbaka till första stället.
Där var det bara jag som knölade mig ur bilen och gick in för att köpa mig min första egna nya bärbara.
De andra jag använt har varit arvegods från min make.
In i bilen igen och ett samtal till Sofia som jag tidigare på morgonen, efter funderande fram och tillbaka, hade lovat att besöka då hon skulle ha Lingon & Blåbär-visning...Jag hade nu nämligen insett att jag inte skulle hinna ta mig till henne i tid alls...Så jag avbokade besöket.
Nu var det bilshopping på det fullspäckade schemat....och min energinivå och mitt humör var "lika lågt som Glocalnet"...
Kan ingenting om bilar så jag frågade vad som förväntades av mig.
"Var med och välj bil" fick jag till svar.....Det enda krav jag då framställde var att jag inte vill ha någon "buckla" i mitten i baksätet.
Vet ni vad det är jag menar? I mitten på de flesta bilar finns det nuförtiden ett djävulens påfund som går att fälla ner för att ha som armstöd eller ställa en mugg i eller så... När den är uppfälld och man sitter där i mer än 5 minuter så känns det som om ryggen ska gå av, inte avslappnande alls...
Det är min erfarenhet från diverse hyrbilar i USA och så vill jag inte ha det.
Det tyckte maken var ett bra krav men han tyckte nog jag skulle varit mer engagerad än så...
Till slut gav vi upp när sonen bestämde att nu fick det vara nog med bilknölandet och "hit med maaaaat". Maken ordnade en flaska och så fick sonen det "to go".
Färden styrdes till barnens Farmor och där kändes det som om luften gick ur mig och jag kastade i mig Farmors underbara mat och dog i soffan.
När det serverades efterrätt lite senare så upptäckte jag plötsligt två fläckar på dotterns ena kind. "Har Farmor varit och pussat på dig med läppstift igen" skrattade jag och försökte stryka bort fläckarna.
Det gick inte och när hon vänder andra kinden mot mig ser jag flera fläckar där med. Vänder mig då till de andra i rummet och säger ungefär "titta på de här fläckarna" och när jag vänder mig tillbaka så är hon alldeles fläckig runt munnen också.
Springer mot toan för att meddela maken att det pågår någon form av allergi i vardagsrummet och springer tillbaka och sliter äppelpajen från dottern... Ser då i hennes ögon att hon börjar bli rädd. Bara på grund av mig givetvis...jag går ut i hallen för att andas och lugna ner mig och får på vägen tillbaka syn på ett godispaket i en hylla...
Visst ja! Jag hade köpt en sorts amerikanskt godis till Farmor och dottern hade fått smaka på EN liten pastill 5 minuter innan efterrätten.
Så nu vet vi att dottern är allergisk mot någonting, men vad kunde vi inte räkna ut för det stod inte speciellt utförligt på paketet.
Vid det här laget har fläckarna börjat blekna och inom 20 minuter var hon bara lite rödblossig om kinderna.
Dottern fick tillbaka äppelpajen förresten och åt 2 portioner till. Gäller att passa på, man vet aldrig när morsan ska sno den nästa gång.
Sonen åt en flaska vid 22-tiden och sov sedan till...håll i er...kl.5!! Jag var tvungen att "känna" på honom en gång under natten när dottern ropat från sitt rum... Han sov så lugnt.
Sen åt han en flaska igen och sov tills jag väckte honom för att göra oss i ordning och gå ut... kl. 9.30!!
Han behövde uppenbarligen sova..och skönt var väl det för det har jag också behövt...i ca 3 år nu.
Gravid...småbarn...gravid...2 småbarn...Ja, ekvationen är inte så svår att få ihop för någon.
Tyvärr räckte inte nattens sömn för att ladda energinivån till lagom nivå inför dagens eskapader.
När alla till slut var färdiga (bonusen är här i helgen och som den tonåring han är sooover han, men vaknade ovanligt tidigt idag) så knölade vi in oss i den trötta trotjänaren och styrde kosan mot Babyland där ett stycke ståbräda införskaffades!
Jippi, när dottern inte orkar gå kan jag nu säga "Varsågod att stå", skönt!
Sedan gick vi in i huset bredvid och shoppade runt efter en ny bärbar till mig. Hittade en av intresse och knölade oss sedan in i bilen igen för att åka till nästa ställe för att undersöka deras utbud.
Missnöjda där knölade vi åter in oss i bilen igen för att åka tillbaka till första stället.
Där var det bara jag som knölade mig ur bilen och gick in för att köpa mig min första egna nya bärbara.
De andra jag använt har varit arvegods från min make.
In i bilen igen och ett samtal till Sofia som jag tidigare på morgonen, efter funderande fram och tillbaka, hade lovat att besöka då hon skulle ha Lingon & Blåbär-visning...Jag hade nu nämligen insett att jag inte skulle hinna ta mig till henne i tid alls...Så jag avbokade besöket.
Nu var det bilshopping på det fullspäckade schemat....och min energinivå och mitt humör var "lika lågt som Glocalnet"...
Kan ingenting om bilar så jag frågade vad som förväntades av mig.
"Var med och välj bil" fick jag till svar.....Det enda krav jag då framställde var att jag inte vill ha någon "buckla" i mitten i baksätet.
Vet ni vad det är jag menar? I mitten på de flesta bilar finns det nuförtiden ett djävulens påfund som går att fälla ner för att ha som armstöd eller ställa en mugg i eller så... När den är uppfälld och man sitter där i mer än 5 minuter så känns det som om ryggen ska gå av, inte avslappnande alls...
Det är min erfarenhet från diverse hyrbilar i USA och så vill jag inte ha det.
Det tyckte maken var ett bra krav men han tyckte nog jag skulle varit mer engagerad än så...
Till slut gav vi upp när sonen bestämde att nu fick det vara nog med bilknölandet och "hit med maaaaat". Maken ordnade en flaska och så fick sonen det "to go".
Färden styrdes till barnens Farmor och där kändes det som om luften gick ur mig och jag kastade i mig Farmors underbara mat och dog i soffan.
När det serverades efterrätt lite senare så upptäckte jag plötsligt två fläckar på dotterns ena kind. "Har Farmor varit och pussat på dig med läppstift igen" skrattade jag och försökte stryka bort fläckarna.
Det gick inte och när hon vänder andra kinden mot mig ser jag flera fläckar där med. Vänder mig då till de andra i rummet och säger ungefär "titta på de här fläckarna" och när jag vänder mig tillbaka så är hon alldeles fläckig runt munnen också.
Springer mot toan för att meddela maken att det pågår någon form av allergi i vardagsrummet och springer tillbaka och sliter äppelpajen från dottern... Ser då i hennes ögon att hon börjar bli rädd. Bara på grund av mig givetvis...jag går ut i hallen för att andas och lugna ner mig och får på vägen tillbaka syn på ett godispaket i en hylla...
Visst ja! Jag hade köpt en sorts amerikanskt godis till Farmor och dottern hade fått smaka på EN liten pastill 5 minuter innan efterrätten.
Så nu vet vi att dottern är allergisk mot någonting, men vad kunde vi inte räkna ut för det stod inte speciellt utförligt på paketet.
Vid det här laget har fläckarna börjat blekna och inom 20 minuter var hon bara lite rödblossig om kinderna.
Dottern fick tillbaka äppelpajen förresten och åt 2 portioner till. Gäller att passa på, man vet aldrig när morsan ska sno den nästa gång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Tips för bilen: trepunktsbälte i mitten (för säkerheten) och kanske uppfällbara, extra säten i bagaget... Även om ni klarar er med fem säten kanske barnen vill ha med kompisar till utflykter eller liknande i framtiden. Kanske föräldrarna också? ;-)