Sonen väcktes tidigt av mig idag då vi skulle iväg till min läkartid. Sen blev han och dottern kvar hemma i alla fall eftersom deras farmor kom över och passade dem medans jag och maken åkte iväg.
De hittade den försvunna "cystan" igen på röntgen men alla verkar vara en aning oense om vart den sitter. Kvinnokliniken säger "inte gynekologiskt" (efter operationen) medans radiologen på det privata röntgenstället säger att den sitter gynekologiskt så nu är jag remitterad till sarkom-gruppen istället så får vi se vad de hittar...Never Ending Story...
Sonen igen då, det verkade som om någon hittat knappen för ökat energi/fart på den Duracellkaninen idag.
Han har konstant farit runt och varit på solskenshumör och hälsat på alla och klättrat på alla (barn som vuxna) på Öppna Förskolan när vi for dit på eftermiddagen så jag förstår inte riktigt hur han orkade!
Härlig kille som kryper så fint nu och helst vill dra sig upp till stående mot allt och alla. Upp, upp. upp, så man ser bättre eller något?
Farmor tog med sig dottern hem till sig för en övernattning och hon blev sååå glad när farmor frågade om hon ville det så vi glömde alldeles bort att det är vanlig dagisdag i morgon egentligen. Så jag fick återigen ringa och säga att hon inte kommer till dagis hmm. Senast jag gjorde det var...i morse...
Vaddå tala om schemaändringar 2 veckor i förväg haha. Tur vi har med dagiset som inte klagar alls.
Detta är mitt liv: 2 små, en bonus, en make, både nära och "ytliga" vänner och försök till att få tid för mina intressen. Man hinner tänka mycket som småbarnsförälder även om det känns som om man inte hinner med mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du har något att säga! Inga spam om tävlingar eller dylikt utan att du faktiskt kommenterar inlägget OCKSÅ.
Man får inga läsare utan att faktiskt läsa :-)