Och så jag då
About Me
- Martina
- Stockholm, Sweden
- Vill du veta mer allmänt om mig så kika gärna under "Här är jag"-fliken. Välkommen hit!
Arkiv
- mars 2015 (6)
- januari 2015 (2)
- november 2014 (11)
- oktober 2014 (8)
- september 2014 (2)
- augusti 2014 (2)
- juli 2014 (5)
- juni 2014 (1)
- maj 2014 (8)
- april 2014 (21)
- mars 2014 (12)
- februari 2014 (19)
- januari 2014 (24)
- december 2013 (13)
- november 2013 (18)
- oktober 2013 (23)
- september 2013 (25)
- augusti 2013 (7)
- juli 2013 (9)
- juni 2013 (10)
- maj 2013 (7)
- april 2013 (25)
- mars 2013 (6)
- februari 2013 (11)
- januari 2013 (14)
- december 2012 (11)
- november 2012 (15)
- oktober 2012 (36)
- september 2012 (32)
- augusti 2012 (35)
- juli 2012 (25)
- juni 2012 (21)
- maj 2012 (22)
- april 2012 (11)
- mars 2012 (32)
- februari 2012 (36)
- januari 2012 (52)
- december 2011 (73)
- november 2011 (87)
- oktober 2011 (106)
- september 2011 (78)
- augusti 2011 (54)
- juli 2011 (82)
- juni 2011 (62)
- maj 2011 (79)
- april 2011 (74)
- mars 2011 (88)
- februari 2011 (56)
- januari 2011 (76)
- december 2010 (89)
- november 2010 (116)
- oktober 2010 (114)
- september 2010 (34)
Yppats
Barnen
Tankar
Glädje
Maken
Sömn
Sjuk
Produkt
Gnäll
Bloggar
Shoppa
Mat
Dagis
9-5
Barnamun
Vänner
Släkten
Humor
Utveckling
Lekar
Hushållsarbete
Kärlek
Humör
Väder
Motion
Recension
TV
Tävlingar
Träning
Fest
Facebook
Sjukhus
Bok
Engagemang
30 dagar
Event
Film
Resa
Vinst
Dagens
Willvin
Baka
Musik
Öppna Förskolan
Boet
Debatt
Utseende
Bonusen
Alkohol
Vagn
Ängeln
Mamma
Citat
Läst
Vinnare
Restaurang
Bilen
Vikt
Pengar
Spot and Tell
Dator
USA
Politik
Smartson
Flaska
Buzzador
Post
Allergi
BVC
EFIT
Skola
Gästinlägg
Säljes
Allt är mitt så fråga först!. Använder Blogger.
måndag 20 december 2010
Dag 26 - Mina rädslor
21:08 |
Redigera inlägg
Finns så mycket jag är rädd för.
Flyga flygplan fyller mig fortfarande med bävan men som maken konstaterade så har jag i alla fall slutat hyperventilera och jag klarar mig utan att hålla i hand under start och landning.
Tror det kom iom att jag flög med dottern första gången förra året. Då var man ju tvungen att släppa sig själv (nä inte prutta utan släppa sin rädsla) och koncentrera sig på dottern.
Rädd för konstiga människor ute på stan eller vart som helst egentligen. Speciellt efter att man fått barn. Och om barnen är med så kan jag få fysiskt ont i kroppen om någon står och gapar för sig själv aggressivt. Man vet liksom inte om de plötsligt får för sig något.
Rädd för ormar. Har inte stött på så många i det fria i mina dagar men om så bara på tv så måste jag titta bort eller byta kanal.
Min värsta återkommande mardröm är att jag ska "ta undan" en orm och tar den i svanstippen och lyfter den för att jag hört att ormar inte har ryggrad och därmed inte kan vända sig uppåt mot handen. Självklart gör ormen i drömmen just det och biter tag mellan pekfinger och tumme. I den där lilla "vingen" som finns därimellan. Så jag skakar handen och försöker skaka av mig ormen men den sitter där den sitter!
Har väckt mig själv många gånger med mitt viftande och har ibland svårt att inse att jag är vaken och att det faktiskt finns någon orm där som tuggar på min hand.
Rädd att något ska hända min familj något. Sjukdomar eller olyckor.
Flyga flygplan fyller mig fortfarande med bävan men som maken konstaterade så har jag i alla fall slutat hyperventilera och jag klarar mig utan att hålla i hand under start och landning.
Tror det kom iom att jag flög med dottern första gången förra året. Då var man ju tvungen att släppa sig själv (nä inte prutta utan släppa sin rädsla) och koncentrera sig på dottern.
Rädd för konstiga människor ute på stan eller vart som helst egentligen. Speciellt efter att man fått barn. Och om barnen är med så kan jag få fysiskt ont i kroppen om någon står och gapar för sig själv aggressivt. Man vet liksom inte om de plötsligt får för sig något.
Rädd för ormar. Har inte stött på så många i det fria i mina dagar men om så bara på tv så måste jag titta bort eller byta kanal.
Min värsta återkommande mardröm är att jag ska "ta undan" en orm och tar den i svanstippen och lyfter den för att jag hört att ormar inte har ryggrad och därmed inte kan vända sig uppåt mot handen. Självklart gör ormen i drömmen just det och biter tag mellan pekfinger och tumme. I den där lilla "vingen" som finns därimellan. Så jag skakar handen och försöker skaka av mig ormen men den sitter där den sitter!
Har väckt mig själv många gånger med mitt viftande och har ibland svårt att inse att jag är vaken och att det faktiskt finns någon orm där som tuggar på min hand.
Rädd att något ska hända min familj något. Sjukdomar eller olyckor.
Etiketter:
30 dagar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Självklart ska du hänga på Ett foto i timmen. Roligare ju fler vi är som gör det. Då ska jag länka till ditt EFIT-inlägg från min blogg! :)
Många rädslor har man.... en del självklara, andra helt otippade. Jag är även rädd för hajar och djupt vatten. Till och med i pool. Och då ÄLSKAR jag vatten och att bada. Och vet att inga hajar finns i poolen.
Men i mitt kära badkar vet jag att de inte finns!