fredag 9 december 2011

Syskonkärlek nr 1.

Ibland är man helt enkelt någon form av klätterställning för sina barn. Man gör så gott man kan för att slippa vara det för båda samtidigt. De väger ju ändå ca 26 kilo tillsammans.
Nyss höll dottern på att klättra på mig där jag satt i soffa. Vi kittlades och busade varvat med kramar och pussar. Mysigt men lite tungt kan man säga.

Plötsligt gör hon en ogenomtänkt rörelse och glider ner från mig och ner i golvet.
Jag hinner, så gott som, hindra att hon dundrar i golvet men hon säger ändå att hon slog sig "i heela kroppen" och ojar sig lite.
Varpå sonen kastar sig fram, slår till mig på handen som jag stryker över dotterns hår, föser bort den och utbrister.
Ööh uh nä nä!

Sen ger han sin syster en stor, mysig, lång kram.

Han måste ha fått för sig att det var jag som var den skyldige till att dottern for i golvet och skulle försvara henne! Gulligt!

2 kommentarer:

  1. Hej söta fina du=)

    Såå kul att du kikar in till mig mellan varven och hälsar på. Blir jätteglad=)

    Nu har jag hittat in till dig och jag kommer abolut att komma tillbaka. Lägger till dig på Bloglovin direkt faktiskt.

    Syskon kärlek ja....massa mys blandat med en del bråk. I alla fall med mina små kottar;)

    Hoppas att ni får sova gott=)

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Men så sött! Ser fram emot sånt när de blir två här hemma!

    SvaraRadera

Vad roligt att du har något att säga! Inga spam om tävlingar eller dylikt utan att du faktiskt kommenterar inlägget OCKSÅ.
Man får inga läsare utan att faktiskt läsa :-)