När jag idag skulle ge mig av till kvällens föräldramöte på dotterns avdelning så blev det inte det vanliga "jag vill följa med"-tjatet från dottern. Hon frågade vart jag skulle och när jag berättade (igen) att jag skulle till hennes avdelning för att gå på föräldramöte så såg hon ut att komma av sig i det tänkta gnället och istället tänka att det var ganska lustigt.
Att mamma skulle gå på dagis, utan henne.

Undrar om hon frågar i morgon, hur det var och vad vi gjorde.

Det blev ett mycket informativt möte med bildspel av när barnen deltog i de olika aktiviteter som personalen talade om. De berättade även om likabehandlingsplanen och hur de jobbade pedagogiskt vid de olika delarna av dagen.
Sådant man inte tänker på, som att Musikcafét de har varje onsdag inte bara är en speciell sångstund utan ett tillfälle att lära barnen att stå inför en grupp och framföra något. Det behöver inte alltid vara musik utan kan vara en ramsa eller liknande. De lär sig då också att lyssna och respektera den som står framför dem och vill framföra något. Viktig förberedelse inför skolgången och ja livet i sig.

Jag hoppas att dotterns entusiasm och vilja att göra detta inte försvinner för hon älskar att stå framför de andra och sjunga olika sånger (jag hoppas att hon är lika duktig på att uppmärksamt och tyst lyssna på när andra gör detsamma...jag glömde fråga).

Efter dagens möte ser jag fram emot kommande utvecklingssamtal som jag tror kommer i november.
Jag älskar att höra om vad barnen är med om då de är på dagis, hur de utvecklas på förskolan och känner då att jag är med en smula.

I morgon är det dags för sonens avdelning.