Egentligen har sonen sovit riktigt bra i natt men ändå är jag helt "död" i kroppen och knoppen.
Behövde tvätta håret på morgonen och jag undrar om maken, som var på väg att bege sig hemifrån när jag och sonen vaknade, kunde se att jag inte riktigt var vän med min kropp.
Han satte sig, fullt påklädd med ytterkläderna på sig, med sonen i knät och lekte publik till mitt hårtvätteri. Jag kunde inte riktigt stå böjd över badkaret som vanligt för ryggen, huvudet och magen sa ifrån.
Med ett knä och ena handen mot kanten som stöd stod jag böjd över badkarskanten och önskade att jag istället hade valt att raka av mig håret....
Nu är det dagislämning och en färd till min mamma som väntar. Det är nog vad jag orkar idag.
Men nu vet jag att jag kan tvätta håret med en hand och så är jag tacksam för Alvedon.

Vilken mysig blogg du har:)
SvaraRaderaJag har tänkt på dig idag!
SvaraRaderaMen uscha - vad är det som händer? Jajaja - okejdå - det var ju en bedrift att tvätta håret med en hand... och bra att Alvedon hjälper!
SvaraRaderaKram