onsdag 9 februari 2011

Inre kaos och sinnesförvirring

Lämnade dagens läkarbesök sinnesförvirrad och full av inre kaos.

Ibland kan det vara både bra och jobbigt med en man som forskar inom just cancervärlden för han kan ju så mycket och ställer gärna de obekväma frågorna.
Obekväma för läkarna som kanske känner sig ifrågasatta och för mig som inte vill sitta och höra ord som tumör, benign, malign, hamartom, karcinoider, cysta med solida delar osv....

För det är tyvärr så att jag, känslomässigt, bara hör de där jobbiga orden. De med de hemska betydelserna.
De förklaringar som innefattar vet inte än, vi måste göra "si och så" för att veta, är säkert inget farligt, bota dig osv... De väger inte upp vågskålen på andra sidan. Inte alls.

Så nu står jag här.
Tumör? Ytterligare undersökningar - biopsi? röntgen? ultraljud?
För att konstatera vilken sorts operation som skall göras.....

Hoppas det visar sig att det bara är någon form av tvillingcysta iallafall.
Som, när jag nu läst på sedan jag kom hem, inte är en cysta som innehåller en faktiskt "föredetta" tvilling, som det troddes förr i tiden. :-)
Ska vi slå vad om att det bara är en vilsen prutt som byggt sig ett bo i väntan på räddning?!

Och så vill jag bara säga att jag älskar min man som släpper allt och alla, avbokar Parisresor t.ex, för att vara vid min sida!

Följetongen fortsätter.....

6 kommentarer:

  1. Förstår att det är läskigt. Förhoppningsvis är det inget allvarligt. Och det är underbart med en man som står vid ens sida. :-)

    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Sv: Ja, Virginia ligger ju inte runt hörnet precis. :-) JAg tror att folk i Sverige inte förstår hur stort det här landet egentligen är. Jag minns 11 September, 2001....ALLA i min familj ringde och frågade om vi var ok. De trodde vi bodde granne med det typ.

    SvaraRadera
  3. Åh vad hemskt det är när man får selektiv hörsel så där... det får jag också - men skönt att din man var med dig - det är bättre med fyra öron som hör då ;-) Skönt att han var med dig!

    Kramar i massor

    SvaraRadera
  4. Tänker på dig, det vet du! Och det är ändå bra att gubben kan det han kan, även om det är jobbigt, eftersom ni då blir tagna på mer allvar än du blivit annars.

    Jag vet hur det är att gå i ångest-oro-sjukdoms-tankar. Am there - doing that. Följer "ärendet"...

    Irriterande är det, hur man är mästare på att suga åt sig "fel" saker. Eller kanske speedar upp det helt i onödan. Vänta med speedandet, tills det behövs. OM det behövs. Vilket vi hoppas att det inte gör!

    SvaraRadera
  5. Jag tänker på dig och tror som skrotmamman att det är bra att han kan. Kram!

    SvaraRadera
  6. Ja du, ibland är det lätt att bli hyprokondisk ;o). Hann själv tänka ganska många tankar innan min tumör i sköldkörteln var bortopererad och analyserad...

    Hoppas att du får ett samtal under morgondagen för det är verkligen inte roligt när man känner sig nerprioriterad av läkarna...

    Kram!! (och hoppas du mår ok)

    SvaraRadera

Vad roligt att du har något att säga! Inga spam om tävlingar eller dylikt utan att du faktiskt kommenterar inlägget OCKSÅ.
Man får inga läsare utan att faktiskt läsa :-)